Planerat:
Morgonpromenad & -bad
Utforska Teneriffa tillsammans med hustrun eller slappa
Kvällspromenad & -bad
—
Så här blev det:
Andra dagen av tre med hyrbil.

Den här dagen bestämde vi att vi skulle åka till Loro Park, i Pt Cruz. Vi hade räknat lite fram och tillbaka och jämfört med arrangerad bussresa och de reguljära bussar.
Slutsatsen blev att vi med bil fick kortare restid och kunde därmed ägna oss åt parken i den takt som passade oss. Skillnaden i den 'faktiska' resekostnaden var inte heller så stor.

Parken öppnar kvart i nio. Vi var väl där ca halv tio. 1,8€ kostade det att parkera.

Jag körde från Costa del Silencio upp mot Chafiras (av- / påfart nr 24). Norrut, TF1, mot St Cruz och sen västerut mot La Laguna, förbi den norra flygplatsen och ned till Pt Cruz, via TF5.

Inträdet kostade 33€ per vuxen och vi gick och ställde oss i kö för att få bokat en guidad tur (10€ / vuxen).

Vi fick komma lite bakom kulisserna vid Pingvinerna och Späckhuggarna. En engelsktalande Holländare var vår guide. Jag tyckte det var bra att få veta lite mer än vad man kan få veta via olika andra informationsvägar.

Innan den guidade turen gick vi till: Loro Show, papegojföreställningen.
Den var kul. Vi satt i en stor sal och de lät en hel del stora papegojor flyga omkring och en del gjorde en del olika uppträdande.

En bild som visar hur en ara flyger från scenen och strax över huvudena på publiken:

Strax efter 'Loro Show' gick vi 'ned' till en avdelning som också innehöll en hel del papegojor den kallades: 'Katandra Treetops'. Där kunde man bl.a. gå upp i 'trädtopparna' inne i en stor fågelbur. Här är en bild på mig och en parakit uppe bland trädtopparna:

Notera den gula kepsen. De sålde sådana vid ingången. Inget jag ville köpa eftersom jag redan hade en hatt med mig.
Men den här 'fick' jag på papegojuppvisningen (Loro Show).
Vid en av uppvisningarna skulle en papegoja ta ett mynt och stoppa i en drickaautomat men det saknades ett mynt. Här reagerade jag förvånandsvärt snabbt. Jag fick kvickt upp en 1€-peng och höll upp den. En av skötarna kom då springandes och en framme vid scenen visade att jag skulle hålla vä arm rakt ut och myntet i den högra handen. Sedan släppte de iväg en kakadua. Den satte sig på min arm och så gav jag den myntet och den flög tillbaka till scenen. Som tack för det där 'fick' jag då den gula kepsen.
Det där var en himla kul upplevelse. Det hela gick så 'snabbt' så varken jag eller hustrun fick till det med dokumentationen.

Under den guidade rundvandringen så fick vi bl.a. besöka underavdelningen där Späckhuggarnas mat gjordes iordning.
Enligt guiden så har dessa däggdjur mycket väl utvecklad hörsel (vilket är sant). De hör vad som händer bakom tjocka pansarglas och över en meter tjocka betongväggar.
Medan vi var där nere så kom ett gäng och baxade med en pall mineralvatten. Hur många tvåliters plastflaskor som helst. Alla djur på parken fick mineralvatten och all mat sköljdes i mineralvatten. Det där hörde späckhuggarna och då då kom de fram till något fönster för att försöka se vad det var som hände. Här är en bild på en nyfiken späckhuggare:

Jag har ringat in ögat med en vit halvgenomskinlig cirkel.

Direkt efter den guidade turen gick vi till Delfinuppvisningen. Där hittade jag en annan nyfiken en. En delfin ligger helt stilla lite på sidan och kollar in de som passerar:

Delfinuppvisningen var häftig. Det häftigaste var när en av skötarna / tränare surfade på en av delfinerna. Givetvis fick jag ingen bild på det. Det hela gick väldigt fort och vad som skulle ske presenterades först på Spanska och när den kortare Engelska presentationen kom så var det liksom försent.

Efter Delfinuppvisningen var det en kort promenad till Späckhuggaruppvisningen. Det som var mest givande och roligast var när späckhuggarna sam utmed bassängkanten och skvätte vatten på publiken. Hustrun och jag hade medvetet satt oss relativt högt upp, för att slippa det där.
En annan kul sak var att innan uppvisningen började så var det flera kameror som visade publiken, live. Och emellanått zoomade de in t.ex. ett par och så dök det upp en pratbubbla med, typ, texten: "Kiss me!". De flesta gjorde vad som uppmanades.

Vid ett tillfälle under uppvisningen så kanade en av späckhuggarna upp på en 'hylla' och där snurrade den runt och som avslutning fick vi höra en melodi framförd av en visslande (tjutande) späckhuggare:

Just när denna bild tar så 'visslar' späckhuggaren.

Späckhuggaruppvisningen var relativt kort. Efter den vandrade i lugnt tempo nedåt i parken (den ligger i en sluttning) och tittade på lite olika och djur och växter. Det finns många olika växter att studera.

När jag tog denna bild så tänkte jag på Gunveig…:

'African Spurred Tortoises'.

Ett av de djur som intresserade mig och hustrun mest var en liten grupp möss som höll till i en av de större papegojburarna:

Ett av de ställen vi gick till en extra gång var 'Katandra Treetops' (trädtoppsfågelburen). Vid detta besök fick jag besök av en Parakit som bestämde sig för att min hatt var värd att undersökas:

Att jag ser så ansträngd ut beror på att jag väser till hustrun att hon får se till att ta det där kortet någon gång för Parakiten är påväg ned till mina glasögon. Så strax efter bilden viftar jag milt bort fågeln.

Egentligen är bilden nedan den första jag tog på Loro Park. En bild på 100-talet Koifiskar. Mer kända som 'guldfiskar'.

Några ord om parken, generellt:
Det märks väl, efter ett tag att parken är specialicerad på papegojor. En del burar eller vojärer var kanske i minsta laget.
Kattdjuren undvek jag att titta på då jag genast såg att deras ytor var på tok för små. Samma med Chimpanser och Gorillor. Nu berättade guiden att de gjorde en hel massa för att hålla djuren aktiva. Bl.a. så gömde de mat / godsaker, lite här och där, för gorillor och chimpanser.

All reklam för 'kusinparken'; Ziam Park (Las Americas) gjorde mig rätt så trött.

Nyheten 'Planet Life' var en besvikelse. Först en lång harang reklam, inklusive mer reklam för Ziam Park. Sedan kom en relativt kort del med snuttar av s.k. enastående natur och en del djurbilder.
Filmen gick ut på att vi, människan, håller på att förstöra allt det där vackra (vilket jag håller med om) men slutknorren var att man skulle skänka pengar till Loro Park Foundation, för de var så fantastikst bra på att motverka människans härjningar och illdåd. Det är möjligt men jag är inte så säker på det.
Jag är mer säker på att det krävs många samverkande faktorer för att få bukt med ett så stort globalt problem.
Och det hela avslutades, givetvis, med mer reklam.

Efter en väl utnyttjad dag tog vi samma väg (motorväg) tillbaka – i mörker.

Snabbt i säng – trött.

Hälsoläget:
Min rygg mår inte bra av sakta lunkande som det lätt blir på / i en park. En hel del sittande blir det också. Min ländrygg protesterade och vid ett tillfälle fick hustrun fånga upp mig för jag var på väg att ramla – åt vänster.
[02-08-015-015]