Ni vet, passar en bebis, Tova. Finns inte tid till annat…
Skriver mer om den här dagen en annan dag då jag har mer tid…
14:00 lämnade Tovas föräldar oss. Allt var (är) ruggigt förberett; vi har b.a. tränat på att mata henne med morot & palseternack-purré.
Blöjbytesträningen är avklarad sedan länge samma med klädbyten.
Jag körde en specialträning på nattning.
Kvällen blev väl inte riktigt perfekt. Tova fick i sig för mycket luft när hon fick bröstmjölk via nappflaska och så var liksom den kvällen förstörd. Men hon lugnade ned sig vid ca 21:00. Jag hade första vakten.
Blev inte så lyckat. Tova hade sin ’säng’ inne i vårt rum och jag var upp och hustrun skulle sova.
Tova ’piper’, ’låter’ och ’dunkar’ fötterna i sängen så att sova i samma rim som det – ja det går ju inte.
24:00 läste vi det med att vi flyttade in ’sängen’ till vardagsrummet där jag satt och såg på film.
Forts. 090906…
Heja moffa!
Vet hur det kan vara jag har 4 barnbarnsgossar – fast inte såå ofta alla fyra samtidigt o numera är dom så stora att dom passar sig själva…(16,11,10 o 5) är dom och blir dom i år.
Betydligt mer jobb med en liten Tova då.
Ha buskul!
Kram Nonna
Grejen med de där små är ju främst att de inte kan kläcka ur sig vad problemet består i. an måste liksom vara förutseende och täcka upp alla möjligheter för att förhindra kinkighet som kan leda till förtvivlan och hopplöshet med dragning mot panik.
Sedan är det ju faktiskt så att det är, typ, 26 år sedan man hade ansvaret för en sådan där liten 5-månaders bebis i nästan 24 timmar.
Kramar!