Satt uppe, på lördagskvällen, och tittade på TV till rätt så sent – sov gott. 

Klockan 10:00 var vi på plats vid Lillåstugan, Önafors, mellan Vänersborg och Vargön. Läs och se mer om det på: bilder.ngn.nu: Lillån. 

Kände mig extremt trött så sängen lockade, somnade gott. Tvingade upp mig något senare (14:00) – hunden behövde gå ut. Jag spände på mig fotoväskan, handskar och mina gåstavar. Tänkte kolla om det fungerade bättre med orken då. 

Inga ormar ville visa sig men däremot utspelade sig ett litet minidrama, vid kanalen: blider.ngn.nu: Kanalen. 

Byrackan valde på hemvägen att visa upp sin sämre sida. Ett par lammungar hade smitit ut, ut från inhägnaden – det där såg jag – och det gjorde Tessie också, såg jag. Jag vrålade NEJ! Jag vrålade STANNA! Jag vrålade HIT! Hundj-n valde att inte lyssna och givetvis fick de små panik och kastade sig mot och, faktiskt, igenom fårstängslet. En dag kommer då de ätit lite för mycket gräs på utsidan så de är för runda om magen för att komma tillbaka. 

Efter att byrackan jagat in lammungarna kommer hon tillbaka, svansviftande och ser jättelycklig ut. Jag är som ett åskmoln och kunde det ryka ur öronen så skulle det ha gjort det. Gissa om jag ville ge den hunden ett rejält kok stryk – men nu är jag inte lagd åt det hållet. Jag behärskar mig men jag kan inte förmå mig till att berömma hunden för att hon kommer. Jag kopplar henne och är sedan konsekvent sur (vad hjälper det?) 

Väl hemkommen är jag återigen helt slut. Lägger mig (15:30) och slocknar totalt. Vaknar vid 18:30. Hustrun kommer då hem från jympan (pigg människa?).