Hundar och människor

Den här lite mer än normalt stora seriestripen får representera det samspel som kan finnas mellan människa och hund. 

En del människor tror, på något vis, att deras hund är en slags människa samtidigt som dessa människor själva tror att de är en hund i hundflocken. Väldigt fel. 

Det var ett tag sedan jag hade ovanstående upplevelse. 

För bara några dagar sedan mejlade jag in den till RixMorgonZoo. De tre, Titti, Roger och Gert diskuterade just då hundar och huruvida man skulle visa hundar hänsyn eller inte när de skiter. 

Jag kom då som sagt att tänka på det tillfälle då hunden kom när jag satt på toa och uträttade behov. 

Jag fick då en aha-upplevelse. Hunden kan omöjligt ta illa vid sig av att man tittar på den när den skiter. Speciellt inte med tanke på hur hunden behandlar människor och andra hundar under denna hedersstund. 

Detta ville jag, på ett skämtsamt sätt upplysa radions morgonpratare om. 

Nu hörde jag inte det hela själv. Men de lär delvis ha ifrågasatt min och hundens relation? Och att problemet var lätt avhjälpt med att stänga toadörren. 

Det verkar som om de inte fattat poängen?