Vaknade som vanligt kring 08:00. Frukost och sedan packade vi. Körde fram bilen och stuvade in grejerna (igen).
Hunden lämnade vi av i sonens lägenhet. Sedan körde vi ned till GBG. Det bidde inget vandrarhem, det var fullt överallt, EM?
Vi kom till Kärralunds Hotell. Vi betalade 695 SEK för ett dubbelrum inklusive frukostbuffé och bilparkering.
Eftersom vi var tidiga och därmed inte fick(?) checka in så fick vi ett P-tillstånd så vi kunde parkera utanför området. Området innehöll både tält, husvagn- och husbilscamping, små och stora stugor, vandrarhem samt då ett hotell med konferensanläggning. Receptionen låg i en gene byggnad tillsammans med en liten butik och utrymmet där man skulle intaga frukostbuffén.
I hotellbyggnaden fanns också en bastu. Som jag givetvis försökte boka men det visade sig att de hade ett mycket märkligt system. En person kunde boka både en liten och en stor bastu under godtycklig tid, för 25 SEK. Givetvis hade någon bokat upp det hela mellan 19-22. Så där sket sig en bastuupplevelse.
Vi hakade av cyklarna från bilen och cyklade ned till Liseberg. Just det ja, inträde ingick i hotellpriset (2×60 SEK) också.
Väl inne rök stålarna fort. Inte en enda åkattraktion upplevde vi. Vi kikade på en 3D-film. Resten av pengarna gick till ätande och lotterihjul. Företrädesvis de med någon form av godis. Hustrun hade otur. Jag vann en radda med Plopp och en påse Twist.
Hustrun upptäckte att Tommy Nilsson skulle uppträda kl. 19:00 (tror jag det var?). Och vi skulle före 18:00 checka in på hotellet.
Då går hustrun till portvärden och utverkar en slags återinträdeskvitto. Sedan cyklar vi tillbaka till Kärralund. Checkar in, kör in bilen, packar ur den och installerar oss på hotellrummet.
Där finner vi en smart extrabäddskonstruktion. Tvåvåningssäng som är uppfälld mot väggen och dras enkelt ned via ett handtag.
Det var ett härligt rum med uteplats(!).
Vi ’packade’ för cykelturen och en kvällsvistelse på Liseberg och spanande på Tommy Nilsson.
Givetvis regnade det under i alla fall första halvan av uppträdandet. Duktig pojke Tommy, sjunger bra.
Vi hade med oss paraply. Det hade alla andra också så antingen såg man endast fötterna eller övre delen av huvudet på Tommy, så länge det regnade, men han hördes ju bra.
Det blev allt ett par foto utan paraplyer också:
Efter uppträdandet cirkulerade vi och gjorde av med ytterligare pengar – tänk va’ lätt det är?
Lugn och fin cykeltur hem i mörkret. Skönt att lägga sig.