{"id":8533,"date":"2007-05-11T14:28:37","date_gmt":"2007-05-11T12:28:37","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.ngn.nu\/?p=8533"},"modified":"2013-09-17T11:05:19","modified_gmt":"2013-09-17T09:05:19","slug":"hasselsnoken-eller-slatsnoken","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/2007\/05\/11\/hasselsnoken-eller-slatsnoken\/","title":{"rendered":"Hasselsnoken eller Sl\u00e4tsnoken"},"content":{"rendered":"

\n\tLatinsk namn<\/strong>: Coronella austriaca<\/em> \n<\/p>\n

\n\tTillägnat: Ida<\/strong>. \n<\/p>\n

\n\t
\n\tFoto<\/strong>: Ola Jennersten \n<\/p>\n

\n\tVad har hassel med hasselsnoken att göra?<\/strong> 
\n\tTroligtvis beror detta på att där hassel växer så kan det finnas just hasselsnok. Men den förekommer i alla torrare miljöer. Det finns beskrivet att den föredrar branta bergs-, stensluttningar, ljungbeklädd undervegetation och tallskog samt att marken ska vara sandrik. Även öppna äldre åkermarker, ängar, nämns också. Så man kan nog säga att förekomsten av hassel inte måste vara ett krav. Detta är en orm som gärna klättrar i träd. Kanske sågs den första gången nära hassel? \n<\/p>\n

\n\tAv vilken anledning kallas ibland hasselsnoken för slätsnok?<\/strong> 
\n\tHasselsnoken saknar en s.k. knöl på respektive fjäll, vilket vanlig snok och huggorm har. Detta gör att hasselsnoken känns mer slät – slätsnok. \n<\/p>\n

\n\tHur förökar sig hasselsnoken?<\/strong> 
\n\tHonan lämnar vinterhålan och ger sig iväg, troligtvis, till en invand plats som vi kan kalla parningsplatsen. Där väntar hon. Hannarna söker upp honan med hjälp av lukten. Parningen sker troligtvis på våren men det finns uppgifter om att just hasselsnoken kan para sig på hösten och spara på befruktningen lite så att avkomman kommer till våren. 
\n\tHonan förvarar äggen i sin s.k. kloak och äggen kläcks i samband med äggläggningen. Här skiljer sig hasselsnoken från vår vanliga snok (vattensnoken) som söker upp högar med förmultnande växter t.ex. komposter och gödselstackar och lägger äggen där eftersom det där är jämn och lagom temperatur. 
\n\tHasselsnoken nykläckta ungar äter insekter den första tiden. \n<\/p>\n

\n\tVad äter hasselsnoken?<\/strong> 
\n\tHär där vi bor, på våra s.k. breddgrader antas hasselsnoken leva mest på kopparödla. Men den verkar föredra sandödla och skogsödla. Mindre smågnagare kan också slinka med. Den uppges också äta andra mindre ormar dels av den egna arten (kannibalism) och dels av huggorm. Hasselsnoken är okänslig för huggormsgiftet. 
\n\tDe nykläckta ungarna äter insekter. \n<\/p>\n

\n\tHur fångar\/jagar den sin föda?<\/strong> 
\n\tSom med de två andra ormarterna söks födan upp främst via lukten. Hasselsnoken ”kastar” sig sedan fram och hugger då t.ex. en kopparödla vid huvudet. Hasselsnoken slingrar sedan sin kropp kring bytet och kramar till. 
\n\tSå gör inte vanlig snok (vattensnok) och huggorm. \n<\/p>\n

\n\tHar hasselsnoken huggtänder?<\/strong> 
\n\tNej, den har bara små korta taggar, precis som ödlor och en del fåglar. 
\n\tHuggormen har ju huggtänder och gift och anses ha ett faktiskt s.k. rent bett (men giftigt), till skillnad mot vanlig snok som också har huggtänder men mindre och ganska svaga men däremot anses ha en s.k. orent bett (utan gift). Med ”orent” menar man bakterier och s.k enzymer (ämnen som hjälper till att bryta ned föda). \n<\/p>\n

\n\tFinns det andra djur som äter hasselsnoken?<\/strong> 
\n\tJa, kråkfåglar, vråkar och mårddjur. \n<\/p>\n

\n\tVar och när hittar jag den?<\/strong> 
\n\tHasselsnoken är värmekrävande. Det antas att den är lite av en sjusovare. Den vaknar först i maj. Eftersom det då troligtvis är parningstid så är chansen stor att se den då. Likaså frampå höstkanten, fram till september, då honan ligger och värmer sig, gärna i solen och mot någon sten, för att äggen ska utvecklas. Mitt på sommaren rör sig hasselsnoken bara öppet ute om temperaturen ligger mellan 23-28 grader Celsius på tidig förmiddag och sen eftermiddag. Annars ligger den i någon håla eller under en sten. 
\n\tHasselsnoken ses oftast på platser med tät markvegetation, på blockrik eller sandig mark i solexponerade lägen, t.ex. lövskogsbryn, ljung- och hagmarker och öppna klippbranter. 
\n\tHittar du en hasselsnok så kanske du lägger märke till att den är lite långsammare och sävligare än huggormen. Till skillnad mot vanlig snok som är riktigt snabb. Och hasselsnoken ligger ofta kvar och kan då inta en hotställning med upprest huvud. \n<\/p>\n

\n\tHur ser utbredningsområdet ut i Sverige?<\/strong> 
\n\tTittar man på äldre bilder så fanns hasselsnoken i Bohuslän med en koncentration kring Göteborg. Kring Mälaren och lite spritt runt våra större sjöar. På östkusten och på Öland och Gotland. 
\n\tI dag verkar utbredningen mer gles. De senast (199-2007) inrapporterade fyndplatserna är: Kaxholmen vid Vättern (1st), öster om sjön Götemar vid Misterhult (1st), nära Ekelunda på Öland (1st), runt Karlskrona (3st) och lite sydost om Kivik (1st). Senast en hasselsnok rapporterades i Vänersborgstrakten är okänt, för mig. \n<\/p>\n

\n\tVad är det största hotet mot hasselsnoken?<\/strong> 
\n\tAtt öppna marker växer igen. Miljögifter anses ha stor betydelse då de främst hotar hasselsnokens bytesdjur. Att sedan människan emellanåt slår ihjäl hasselsnoken i tron att det är huggorm, trots att bägge är fridlysta gör ju inte förhållandena bättre för hasselsnoken. \n<\/p>\n

\n\tVad skiljer våra tre ormarter åt?<\/strong> 
\n\tJämför man slätsnok(hasselsnok), vanlig snok och huggorm så är skillnaderna ganska stora. Eller små. Det beror på hur man tänker – och tittar. Klicka här<\/a> för att se en tabell i ett nytt fönster. \n<\/p>\n

\n\t
\n\tBilder från internet<\/strong>: 
\n\t<\/a>
\n\tFoto<\/strong>: Pierre Stjernfeldt \/ Myra 
\n\tKlicka på bilden för att se mer bilder från bildarkivet Myra. \n<\/p>\n

\n\t<\/a>
\n\tFoto<\/strong>: Pierre Stjernfeldt \/ Myra 
\n\tKlicka på bilden för att se mer bilder från bildarkivet Myra. \n<\/p>\n

\n\t
\n\tFoto<\/strong>: Gustav E. M. Nyman \n<\/p>\n

\n\t
\n\tFoto<\/strong>: Wikipedia, F. Spangenberg –> Der Irbis \n<\/p>\n

\n\t
\n\tFoto<\/strong>: Länsstyrelsen Gotlands län \n<\/p>\n

\n\tMer bilder<\/strong>: i Google skriv hasselsnok och klicka på bilder. \n<\/p>\n

\n\t
\n\tLäs mer på internet (källor)<\/strong>: 
\n\tEtt myller av liv<\/a>. Och: ormar<\/a> \n<\/p>\n

\n\tSveriges herpetologiska förening<\/a> \n<\/p>\n

\n\tWikipedia, snokar<\/a> \n<\/p>\n

\n\tLänstyrelsens faktablad<\/a> (PDF)\n<\/p>\n

\n\tHasselsnok<\/a> \n<\/p>\n

\n\tKolmårdens djurpark, Hasselsnok<\/a> \n<\/p>\n

\n\t
\n\tLitteratur<\/strong>: 
\n\tSveriges grodor, ödlor och ormar<\/u>. Ingemar Ahlén, Claes Andrén och Göran Nilson. Författarna och Naturskyddsföreningen 1992. ISBN: 91-558-3711-5 (sid 32) \n<\/p>\n

\n\tVåra groddjur, ödlor och ormar<\/u>. Bengt Sjögren. Zindermans 1973. ISBN: 91-528-0034-2 (Sid 122-128) \n<\/p>\n

\n\tVåra djur och växter<\/u>. Bo och Gunnel Petersson. Trevi 1983. ISBN: 91-7160-678-5 (sid 320) <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Latinsk namn: Coronella austriaca  Tillägnat: Ida.  Foto: Ola Jennersten  Vad har hassel med hasselsnoken att göra?  Troligtvis beror detta på att där hassel växer så kan det finnas just hasselsnok. Men den förekommer i alla torrare miljöer. Det finns beskrivet … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[444,338,813],"tags":[],"class_list":["post-8533","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bilder","category-djur","category-overfort-fran-ngnblogganu"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8533","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8533"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8533\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8534,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8533\/revisions\/8534"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8533"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8533"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8533"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}