{"id":6108,"date":"2012-11-02T00:01:59","date_gmt":"2012-11-01T22:01:59","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.ngn.nu\/?p=6108"},"modified":"2012-11-04T00:06:27","modified_gmt":"2012-11-03T22:06:27","slug":"dag-44-i-corralejo-fuerteventura","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/2012\/11\/02\/dag-44-i-corralejo-fuerteventura\/","title":{"rendered":"Dag 44 i Corralejo, Fuerteventura"},"content":{"rendered":"

GRATTIS<\/strong><\/span>! Sylvia<\/p>\n

Planerat<\/strong>:
\nQiGong
\nFrukost
\nPromenad \/ GPSgömmeletande \/ Cykeltur \/ Utflykt \/ Upptäcka \/ Fotografera
\nMat
\nDokumentera dagen
\n—
\nSåhär blev det<\/strong>:
\nHar uppdaterat inlägget: Dag 43 i Corralejo, Fuerteventura<\/a> tors 1-Nov-2012 0:01
\n<\/a>
\nSömn: ok, men vaknar ofta<\/p>\n

Frukost: Bifidus + 2 mackor (känns det igen?)<\/p>\n

Långpromenad ut i sandöknen.
\nTog en hel del bilder på djur och natur (får se om jag mäktar med att gå igenom dem)<\/p>\n

Hustrun meddelade att hon nu med största sannolikhet kommer tisdagen den 6 november.<\/p>\n

Corralejo Dunes (sandöknen)<\/strong>
\nDet pratas ju mycket om att sanden skulle komma från Sahara och då med calimavindarna. Jag ser inget vettigt i det resonemanget. Det enda calima respektive den norra scirrocco för med sig är damm.<\/p>\n

För att flytta så pass mycket sand som finns i Corralejos sandöken från Sahara så skulle det krävas en enorm tornado. Avståndet från Corralejos sandöken till närmaste Sahara-sand-öken är ca 1161 km.<\/p>\n

Jag har en annan teori, baserad på ett vandrande och studerande kors och tvärs genom Corralejos sandöken.
\n(ev kan tilläggas undervattenströmmar som fört med sig sand – men det verkar inte så.)<\/p>\n

För en massa tusen år sedan befann sig detta område under vatten som sjöbotten. All sediment med snäckskal tyder på det.
\nDe yngsta vulkanerna på ön är de nordliga. När de utvecklades höjdes Fuerteventura ytterligare och det som var då  sjöbotten blev nu land. Samma sediment som finns i Corraljeos sandöken återfinns nordväst vid Majanicho och västerut vid El Cotillo och norr därom. <\/p>\n

Söderut på Fuerteventura finns ett liknande område men äldre och det är det stora sandområdet vid Costa Calma, där vindkraftparken finns. Här finns inte lika mycket sanddyner som vid Corralejo och det beror troligtvis på att det dels blåst till havs samt runnit iväg med regnvatten.<\/p>\n

Det har nyligen varit ett kraftigt regnoväder och det stuvar om en del samt blottlägger annat. Kika på följande bilder:
\n\"[Bild.:
\nCorralejo Sandöken, Fuerteventura utan mina linjer och text<\/p>\n

Med Linjer och text:
\n\"[Bild.:
\nMed "gammal" menas; sanddyn innan regnet och med "NY" menas den sand som blåst på plats efter regnet. Och med Sediment menas det lager som för många tusen år sedan var havsbotten.<\/p>\n

En annan bild på sedimentet som också visar det fossila skalet av en typiskt havslevande snäcka:
\n\"[Bild.:<\/p>\n

Hittade även ett annat intressant fenomen eller "bevis". Kolla här, först en 'ren' bild och sedan mina linjer och kommentarer:
\n\"[Bild.:
\nSer ut som en vanlig stenhög å Fuerteventura, eller hur?<\/p>\n

Nu ska den analyseras:
\n\"[Bild.:
\nMellan de vita linjerna finns lavastenar (basalt), de är nästan kritvita eller något beige.De bildades sannolikt av ett vulkanutbrott under havsytan. Ja även de ovan linjerna – de tillhör samma vulkanutbrott.
\nDet intressanta med lavastenarna mellan linjerna (förutom den svarta markerad med ett litet vitt X – vilken sannolikt ramlat ned) är att de är täckta med ett vitt mycket hårt kalklager.
\nJag tolkar det som att just de här stenarna, legat i många tusen år, i sedimentlagret. Sedan kom landhöjningen, beroende på vulkanerna i norra Fuerteventura. Havsvattnet rann undan och havsbotten såg dagens ljus. De svarta stenarna ovan översta linjen har också varit under havsytan men aldrig i själva sandbotten (även den med 'X' markerad). Därav är de fortfarande svarta (relativt nya alltså). Översta delarna är ofta täckta med lav – vilket ger ett ljust intryck.<\/p>\n

Därefter kom regn, och vind. Erosionen satte fart och den pågår fortfarande.<\/p>\n

Jag har inte sett detta tidigare på mina sandökenpromenader men antagligen spolade senaste regnovädret bort en massa sand och damm och det hela blottlades – tack!<\/p>\n

Hittade även en del växter som nu blommar:
\n\"[Bild.:
\nSvampen verkar vara en ihärdig art? Kan det vara samma som tidigare?<\/p>\n

En Lila buskblomma:
\n\"[Bild.:<\/p>\n

En Gul buskblomma:
\n\"[Bild.:<\/p>\n

En gul träd-nektar-blomma med smakfull nektar (ja den går att smaka på – hur beskrivs nedan);
\n\"[Bild.:
\nOm, blomman är tillräckligt fuktig så kan man dra den ur sin 'hållare' och i fäständen suga lite försiktigt – får man då en mycket söt smak på tungan så är det blommans nekar (det kan finnas insekter i 'trumpeten').<\/p>\n

<\/a>
\nYtterligare en gul buskplomma:
\n\"[Bild.:<\/p>\n

Ytterligare en gul blomma:
\n\"[Bild.:<\/p>\n

En vit blomma:
\n\"[Bild.:<\/p>\n

Fågel:
\n\"[Bild.:
\nSkulle uppskatta om jag fick förslag på art.<\/p>\n

Snigelbeviset:
\nNär jag och svägerskan var ute och promenerade i Corralejo Sandöken så såg vi märkliga pyttesmå korvliknade mönster i sanden. Vi hittade dem när földe ett annat mystiskt spår som jag numer närmast tror var ett spår efter ett lite rovdjur som släpar på ett för sin storlek ganska stort byte. Då kan det bli ett svängade mönster – som spår.
\nNu till bilden som avslöjar att det är sniglar:
\n\"[Bild.:<\/p>\n

Rovfluga:
\n\"[Bild.:
\nJag får lite en känsla av att det ser ut som en mild omfamning. Är det så dessa flugor fixar sig en partner?<\/p>\n

Trollslända:
\n\"[Bild.:
\nUndrar om det är samma Trollslända jag fotar vid varke tillfälle? Den håller i vart fall till i samma området, var gång.<\/p>\n

Vid lägenheten<\/strong>
\nMina pyttemyror:
\n\"[Bild.:
\nEfter en massa försök har jag hyfsat lyckats fånga mina husdjur, pyttemyrorna, på bild.
\nDe är ca 1,5-2mm långa och fantastiskt snabba.<\/p>\n

På nedersta bilden ser det ut som att pyttemyran fixat en insekt att ta till boet. Så sett är de ju bra men jag gillar dem inte när de försöker invadera mina skåp med torrvaror.<\/p>\n

När jag igår kväll satt och njöt av livets nektar och tog en paus i skrivandet och bildfixandet så fick jag se att jag fått en ny granne. Eller ja det kommer i vart fall att bli fler grannar.
\nEn Stekelhona har fullt upp med att bygga små kamrar. I dessa lägger hon ett ägg och sedan stoppar hon så många bedövade larver (gröna i det här fallet) som det nu går.
\nDärefter försluter hon kammaren och börjar på nästa.
\nI skrivande stund [3\/11-2012]<\/span> är hon uppe i sitt 5:e.<\/p>\n

Här följer en bildserie där jag försöker illustrera hennes jobb;
\nEn larv stoppas in:
\n\"[Bild.:<\/p>\n

\"[Bild.:<\/p>\n

\"[Bild.:<\/p>\n

\"[Bild.:<\/p>\n

\"[Bild.:<\/p>\n

\"[Bild.:<\/p>\n

Här en bild som visar en kammare fylld med larver:
\n\"[Bild.:
\nPå bilden ser vi en försluten kammare och en är än så länge öppen.<\/p>\n

Här kommer hon med material för att försluta kammaren:
\n\"Stekelhona<\/p>\n

Försluten och klar:
\n\"Stekelhona<\/p>\n

Hon gör en inspektion och planerar för nästa:
\n\"[Bild.:<\/p>\n

Och börjar på nästa kammare (hon har hållit på ett tag):
\n\"[Bild.:<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

GRATTIS! Sylvia Planerat: QiGong Frukost Promenad \/ GPSgömmeletande \/ Cykeltur \/ Utflykt \/ Upptäcka \/ Fotografera Mat Dokumentera dagen — Såhär blev det: Har uppdaterat inlägget: Dag 43 i Corralejo, Fuerteventura tors 1-Nov-2012 0:01 Sömn: ok, men vaknar ofta Frukost: … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[347,448],"tags":[],"class_list":["post-6108","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bemarkelsedag","category-halsa"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6108","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6108"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6108\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6365,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6108\/revisions\/6365"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6108"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6108"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6108"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}