{"id":6084,"date":"2012-10-25T00:01:25","date_gmt":"2012-10-24T22:01:25","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.ngn.nu\/?p=6084"},"modified":"2012-11-01T00:40:56","modified_gmt":"2012-10-31T22:40:56","slug":"dag-36-i-corralejo-fuerteventura","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/2012\/10\/25\/dag-36-i-corralejo-fuerteventura\/","title":{"rendered":"Dag 36 i Corralejo, Fuerteventura"},"content":{"rendered":"

Planerat<\/strong>:
\nQiGong
\nFrukost
\nPromenad \/ GPSgömmeletande \/ Cykeltur \/ Utflykt \/ Upptäcka \/ Fotografera
\nMat
\nDokumentera dagen
\n—
\nSåhär blev det<\/strong>:
\n<\/a>
\nsömn: ok<\/p>\n

Frukost. Fast först på med de nya stödstrumporna. Nu ska de testas ett tag och sedan utan. Tycker de känns lite stora?<\/p>\n

Efter frukost åkte vi mot Villaverde och lavatuben: "Cueva del Llano". 5€ kostade inträdesbiljetten. Vi var ju givetvis där 10:00 och första guidade turen började 11:00.<\/p>\n

Tog ett snabbt beslut om att vi skulle hinna med att titta på Vallebro. En av få dalgångar som fortfarande, delvis, brukas.<\/p>\n

Vi var tillbaka i relativt god tid. Hann och titta lite i museet och sedan blev vi kallade. Fick hårnät och hjälmar med lampa på:
\n\"[Bild:
\n[fotograf: svägerskan]<\/small><\/p>\n

Turen in i lavatuben var mycket intressant. Guiden var lätt att förstå.<\/p>\n

Vi fick lära oss massor om hur just lavatuber uppstår. Vilka bergarter vi passerade och anledningen till att de var just där. Vi blev också förevisade naturens eget tätningsmedel. Kalk och fin sand tätade sprickor i 'taket' så att inget rasade ned.<\/p>\n

Större delen av lavatuben var genom årtusenden nu fylld med bråte och sedimet från ovan jord. Men ca 648m var fortfarande tillgängligt. Vi gick väl ett par hundra meter, max.<\/p>\n

Tyvärr kom vi aldrig så långt in så att jag fick se den s.k. endemiska spindeln. Den hade dragit sig längre in i lavatuben eftersom den ville ha 100% luftfuktighet och dit vi fick komma var det endast 84-87%.
\nMen de hade en bra modell av den i museet (se nedan)
\nOm vi uppehåller oss lite vid denna spindel så menade guiden att det egentligen inte kunde anses som en spindel och han angav följande skillnader;
\n1. Spindlar har 8 ben och två s.k. palper. Den här har 6 ben, två framåtriktade långa benliknande palper (2:a benparet räknat framifrån) med lukt och känselsensorer i ändarna samt två kloförsedda 'armar' där normalt palperna ska sitta.
\n2. En spindel har kropp och huvud. Denna har en enda kropp.
\nJag vet inte vad jag ska tycka. Naturvetenskaparna verkar enade om att det är en spindel. Enligt dem tillhör den i vart fall spindelarten: Spermophora fuertecavensis<\/span> eller Spermophorides fuertecavensis<\/span> (ordningen; spindlar (Araneae<\/span>).
\nBild:
\n\"[Bild:<\/p>\n

Hittade en spindel. Troligtvis död:
\n\"[Bild:
\nDen är orangebrun och har grå bakkropp' och jag är osäker på arten. Guiden föreslog Svarta Änkan vilket jag inte anser vara så sannolikt.<\/p>\n

Guiden frågade om vad vi tyckte om luften långt in i lavatuben. Han sa: det finns ett naturligt luftkonditioneringssystem som de inte var riktigt säkra på hur det kommer sig. Men han hade en teori: Det finns en parallell lavatub som sträcker sig ända ned till havet.
\nHan hade noterat, i ett par hål, vilka han visade oss att vindraget följde tidvattnet och just nu var det tydligen på väg att bli ebb. Han visade på en tråd som hängde i ett av hålen hur den svagt fladdrade inåt.<\/p>\n

Guiden var bekymrad över lavatubens luftfuktighet. Där vi rörde oss borde det vara 100% nu var där bara 84-87%. Det berodde på att det inte hade varit någon nederbörd att tala om på 25 månader. I förra veckan (då jag var på Lanzarote mitt i detta ovädret) kom det rejält med regnvatten. Men nöjd var han inte, guiden. Det behövdes mer. Efter vårt besök så kom det faktiskt mer – undrar om det räcker?<\/p>\n

Han visade oss också hur växterna ovan jord lät sina rötter tränga ned till lavatuben eftersom där rådde såpass hög luftfuktighet.<\/p>\n

Medan han var inne på förklaringen till hur lavatuben uppstod så sa han att skillnaden mellan lava och magma var att lava var mer lättflytande och magma mer trög.
\nDet där ifrågasatte jag i mitt bakhuvud och tog reda på lite mer när vi var tillbaka i lägenheten.
\nSå här förhåller det sig:
\nDet som är under den ytterst tunna (förhållandevis) jordskorpan kallas magma. Denna magma kan (grovt indelat) antingen vara mer basisk eller mer sur.
\nDen basiska är då mer lättflytande och den sura mer trög.
\nNär denna magma tränger upp ur jordskorpan (vulkanutbrott), kallas den lava, punkt slut.<\/p>\n

Mat. Vila och därefter en krogrunda. Vi kom i säng i vettig tid.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Planerat: QiGong Frukost Promenad \/ GPSgömmeletande \/ Cykeltur \/ Utflykt \/ Upptäcka \/ Fotografera Mat Dokumentera dagen — Såhär blev det: sömn: ok Frukost. Fast först på med de nya stödstrumporna. Nu ska de testas ett tag och sedan utan. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[448],"tags":[],"class_list":["post-6084","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-halsa"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6084","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6084"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6084\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6344,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6084\/revisions\/6344"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6084"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6084"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6084"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}