\nHustrun lurade ut mig. St\u00f6p i s\u00e4ng efter det. Helt slut och med l\u00e4ndryggv\u00e4rk.<\/p>\n
Genetik<\/strong> Det finns tusentals vetenskapsartiklar skrivna om d\u00e4r de j\u00e4mf\u00f6r bl.a. m\u00e4nniskans genom med andra DNA-b\u00e4rare.<\/p>\n Jag har gjort en bild (Bild 1), ett slags skissartat diagram som v\u00e4ldigt grovt visar en del av det som vetenskapsm\u00e4n inom genetiken kommit fram till.<\/p>\n Bilden ska inte tas som en vetenskaplig sanning. Den inneh\u00e5ller s\u00e4kerligen massor med fel.<\/p>\n De unders\u00f6kningar jag l\u00e4st igenom sp\u00e4nner fr\u00e5n 2001 till dags dato och genetikerna blir mer och mer kunniga och filar st\u00e4ndigt p\u00e5 sina siffror.<\/p>\n Jag kan inte heller sv\u00e4ra p\u00e5 att jag har tolkat de genoml\u00e4sta unders\u00f6kningarnas data korrekt. Jag \u00e4r inte genetiker. Och de \u00e4r samtliga ’in English’.<\/p>\n Det kan vara s\u00e5 att en procentandel kan avse en j\u00e4mf\u00f6relse av tv\u00e5 hela genom<\/em>. Men det kan likv\u00e4l vara en siffra som visar en j\u00e4mf\u00f6relse av den m\u00e4ngd av genom<\/em> man ditintills kartlagt.<\/p>\n I flera unders\u00f6kningar g\u00f6r man skillnad p\u00e5 exon<\/em><\/a> och en hel gen<\/em><\/a>.<\/p>\n Annat att ta h\u00e4nsyn till n\u00e4r man g\u00f6r s\u00e5 grova j\u00e4mf\u00f6relser som jag gjort \u00e4r att det ofta \u00e4r s\u00e5 att det ’par’ som unders\u00f6ks kan ha olika antal kromosompar. Det \u00e4r ocks\u00e5 ofta stora skillnader mellan genomens storlek och man r\u00e4knar d\u00e5 antal baspar.<\/p>\n M\u00e4nniskan (Homo sapiens<\/em>) har t.ex. 2,8 Miljarder baspar (Gbp). Och d\u00e5 blir min omedelbara reflektion; \u00e4r det d\u00e5 ens j\u00e4mf\u00f6rbart?<\/p>\n En slutsats jag drar av ovanst\u00e5ende \u00e4r att de avg\u00f6rande skillnaderna ligger i de ’sista’ kromosomerna eller DNA-sekvenserna.<\/p>\n Sl\u00e4ktforskning<\/u> – p\u00e5 genetisk niv\u00e5 Denna DNA-information anv\u00e4nder sig forskarna av n\u00e4r de best\u00e4mmer arters sl\u00e4ktskap. Ju mer gemensamma ’ultra-konserverade sekvenser’ desto mer ’sl\u00e4kt’.<\/p>\n Det visar sig bl.a. att vi \u00e4r mer sl\u00e4kt med en fugu fisk (Takifugu rubripes<\/em><\/a>) \u00e4n med en kyckling, s\u00e5 det s\u00e5!<\/p>\n<\/div>\n <\/p>\n Varmvattenjympan<\/strong> Mina Live-v\u00e4rden<\/strong>
\nL\u00e4ste en vetenskapsartikel om v\u00e5rt DNA<\/a> (DeoxyriboNucleic Acid<\/em>).
\nDet samlade DNA:et kallas genom<\/em><\/a>. Det mesta DNA:et \u00e4r samlat i kromosomer<\/em><\/a>.
\n[Visa mer…]<\/a><\/p>\n
\nChimpansen (Pan troglogytes<\/em>), ca 3 Gbp.
\nMus (Mus musculus<\/em>), 2,5 Gbp.
\nR\u00e5tta (Rattus norvegicus<\/em>), 2,8 Gbp<\/p>\n![\"[Bild:](\"http:\/\/ngn.nu\/Bilder4\/090322_Genom_w440.png\")
<\/p>\n
\nNotera ocks\u00e5 att vi har s\u00e5 mycket som 50% gemensam DNA med en Banan. N\u00e5got att fundera p\u00e5!<\/p>\n<\/div>\n
\nDet forskas ocks\u00e5 mycket p\u00e5 n\u00e5got som kallas ’ultra-conserved elements’. B\u00e4sta Svenska f\u00f6rklaringen blir: Delar av DNA-sekvenser som f\u00f6rblir of\u00f6r\u00e4ndrade genom \u00e5rmiljonerna (ultra-konserverade sekvenser).<\/p>\n
\nVi \u00e4r ett glatt g\u00e4ng nu som t.o.m. kostar p\u00e5 oss lite bus emellan\u00e5t :me:<\/p>\n
\n[Visa mer…]<\/a><\/p>\n
![\"[Bild:](\"http:\/\/ngn.nu\/Bilder4\/090115_PilRightDownGreen_h25w60.gif\")
<\/td>\n![\"[Bild:](\"http:\/\/ngn.nu\/Bilder4\/090115_PilRightBlack_h25w60.gif\")
<\/td>\n![\"[Bild:](\"http:\/\/ngn.nu\/Bilder4\/090115_PilRightUppSvart_h25w60.gif\")
<\/td>\n<\/tr>\n