{"id":2320,"date":"2005-08-19T12:21:10","date_gmt":"2005-08-19T11:21:10","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.ngn.nu\/?p=2320"},"modified":"2011-02-15T10:02:26","modified_gmt":"2011-02-15T09:02:26","slug":"pedagogik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/2005\/08\/19\/pedagogik\/","title":{"rendered":"Pedagogik"},"content":{"rendered":"<p>Jag &auml;r ju med L&auml;rarf&ouml;rbundet (fackf&ouml;reningen). Har ju en bakgrund som psykiatril&auml;rare (V&aring;rdl&auml;rare med psykiatri som specialitet). <br \/>\nOch d&aring; f&aring;r jag regelbundet &quot;L&auml;rarnas tidning&quot;. I den diskuteras detta med &quot;beh&ouml;riga l&auml;rare&quot;, nr 13. Med det menas att b&aring;de fackf&ouml;rbund och en majoritet av l&auml;rarna tycker att man ska ha l&auml;rarutbildning f&ouml;r att f&aring; kallas beh&ouml;rig l&auml;rare. Och sedan &auml;r detta utvidgat till kravet att man ska vara beh&ouml;rig f&ouml;r att f&aring; tillsvidareanst&auml;llning. <\/p>\n<p>F&ouml;rst t&auml;nker jag att detta &auml;r v&auml;l sj&auml;lvklart och att det s&auml;ker bara &auml;r arbetsgivarnas s&auml;tt att slippa betala &quot;beh&ouml;riga&quot; l&ouml;ner. <\/p>\n<p>Jag gnags dock av en annan tanke, som inte utesluter ovanst&aring;ende, detta med &quot;l&auml;rande&quot;? <\/p>\n<p>Att en l&auml;rare g&aring;tt en utbildning, l&auml;rarh&ouml;gskolan, &auml;r det en garanti f&ouml;r att den personen &auml;r en bra l&auml;rare? Att den kan det som den utbildat sig till? Kan den &quot;utbildningen&quot; anv&auml;ndas som en kvalitetsst&auml;mpel? <\/p>\n<p>Nej, vill jag h&auml;vda. Jag kommer ih&aring;g min egen tid p&aring; l&auml;rarh&ouml;gskolan, d&auml;r jag mesta tiden fick &auml;gna mig &aring;t egna studier och f&ouml;rel&auml;sningarna var rent komiska emellan&aring;t. Kompetensen p&aring; l&auml;rarhandledarna var tveksam. Vad var det jag l&auml;rde mig? Jo det var genom mina sj&auml;lvstudier som jag l&auml;rde mig mest. <\/p>\n<p>Det jag vill komma fram till &auml;r att: det jag kan &auml;r det JAG l&auml;rt mig, p&aring; mitt s&auml;tt. Och min f&ouml;rm&aring;ga att uppr&auml;tth&aring;lla och f&ouml;rvalta den kunskapen. <\/p>\n<p>N&auml;r jag gick p&aring; l&auml;rarh&ouml;gskolan efterlyste jag personlighetstester. Jag ville helt enkelt att skolan tidigt skulle pr&ouml;va om de studerande var l&auml;mpliga att bli l&auml;rare. N&aring;got s&aring;dant gjordes inte d&aring; och mig veterligen g&ouml;rs det inte idag. <\/p>\n<p>Vid ett tillf&auml;lle hade vi en f&ouml;rel&auml;sare inne som skulle l&auml;ra oss &quot;mindmapping&quot;. Teori: Man kommer l&auml;ttare ih&aring;g &quot;grafisk&quot; presentation &auml;n text rakt upp och ned. <br \/>\nNu kommer det lite skryt; Eftersom jag &auml;r konstn&auml;rligt lagd och har en teori om att det inte &auml;r s&aring; &quot;enkelriktat&quot; detta med inl&auml;rningen. Den best&aring;r av flera samverkande mekanismer. D&auml;r en av dem &auml;r &quot;upplevelsen&quot;. S&aring; gjorde jag mina &quot;mindmapps&quot; lite mer &quot;uppseendev&auml;ckande&quot;. <br \/>\nDet hela resulterade till slut i att jag fick &quot;vandra&quot; runt p&aring; h&ouml;gskolan och f&ouml;rel&auml;sa i &quot;mindmapping&quot;. Var jag &quot;beh&ouml;rig&quot;? <\/p>\n<p>Mer skryt: Jag tillh&ouml;r (tillh&ouml;rde) en av de fr&auml;msta programmerarna, i Sverige, av 3D-program via programmeringsprogrammet Visual Basic och det som kallas DirectX. Jag har inte g&aring;tt en enda dataskola. &Auml;r jag &quot;beh&ouml;rig&quot;? <\/p>\n<p>Det jag vill komma fram till &auml;r att; &quot;det man kan&quot; och &quot;det man l&auml;rt sig&quot; inte n&ouml;dv&auml;ndigtvis &auml;r b&auml;st n&auml;r det kommer fr&aring;n en l&auml;roanstalt. <\/p>\n<p>Den rimliga slutsatsen borde bli att den mest l&auml;mplige l&auml;raren &auml;r den som &auml;r mest PERSONLIGT l&auml;mpad och b&auml;st kan F&Ouml;RMEDLA kunskap och ha F&Ouml;RM&Aring;GA att skapa gynnsamma milj&ouml;er f&ouml;r INL&Auml;RNING samt kunna ANPASSA inl&auml;rningen efter INDIVIDENS(elevens) behov. <\/p>\n<p>Jag tycker ocks&aring; vidare att man ska fundera p&aring; om skolg&aring;ngen n&ouml;dv&auml;ndigtvis m&aring;ste vara s&aring; l&aring;ng? Vad &auml;r den nu, 11 &aring;r? 9 &aring;r i grundskola och sedan minst 2 &aring;r p&aring; gymnasiet, eller &auml;r det 3 &aring;r p&aring; gymnasiet?. N&aring;got annat leder ingenstans. Det g&ouml;r oftast inte 11-12 &aring;r heller? I de allra flesta fallen kr&auml;vs minst 3 &aring;r p&aring; gymnasiet f&ouml;r att studera vidare p&aring; n&aring;gon h&ouml;gskola i minst 3 &aring;r till. F&ouml;rst d&auml;refter kan man b&ouml;rja fantisera om jobb, om ens d&aring;? <\/p>\n<p>Om nu det mesta l&auml;randet sker via &quot;inl&auml;rning&quot; och d&aring; via &quot;egna studier&quot; s&aring; borde det r&auml;cka att p&aring; ett tidigt stadium koncentrera sig att &quot;l&auml;ra ut den tekniken&quot; och d&auml;refter kan unga i sin egen takt presentera &quot;sin&quot; kunskap. Jag vet att den pedagogiken f&aring;r mer och mer utrymme numer. <\/p>\n<p>F&ouml;r visst &auml;r det s&aring; att en del &quot;l&auml;r&quot; fortare och andra beh&ouml;ver l&auml;ngre tid p&aring; sig. Och d&aring; borde SKOLTIDEN bli mer flexibel och anpassa sig efter individens behov. <\/p>\n<p>Att det inte blir s&aring; h&auml;r, vill jag skylla p&aring; en konservativ l&auml;rark&aring;r. Ja, kanske &auml;r en konservativ politik lite inblandat ocks&aring;? <\/p>\n<p>L&auml;nge leve Pedagogiken (och didaktiken)!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Jag &auml;r ju med L&auml;rarf&ouml;rbundet (fackf&ouml;reningen). Har ju en bakgrund som psykiatril&auml;rare (V&aring;rdl&auml;rare med psykiatri som specialitet). Och d&aring; f&aring;r jag regelbundet &quot;L&auml;rarnas tidning&quot;. I den diskuteras detta med &quot;beh&ouml;riga l&auml;rare&quot;, nr 13. Med det menas att b&aring;de fackf&ouml;rbund och &hellip; <a href=\"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/2005\/08\/19\/pedagogik\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[641,885,813],"tags":[],"class_list":["post-2320","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-media","category-pedagogik","category-overfort-fran-ngnblogganu"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2320","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2320"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2320\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2322,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2320\/revisions\/2322"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2320"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2320"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.ngn.nu\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2320"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}