Kategoriarkiv: Vardag

Handlande Lördag

Publicerat av
Svara

Teknik
Texten börjar på ngn.blogga.nu

…

Öhh… Hej! Ja detta är alltså fortsättning på blogginlägget på bloggen: ngn.blogga.nu. Så ni som inte läst början…, får ju göra det då, där. Och anledningen till detta är att jag inte litar på företaget som driver de apparater som den här bloggen lever sitt liv på och då känns det som att jag inte riktigt vågar lita på det. Och, så därför… följer fortsättning på ngn.blogga.nu

…

Tillbaka från ngn.blogga.nu? Inte? Ja då har ni missat stycket här ovan, där det är tre punkter ’…’. Nu kanske ni undrar, Va f-n? Håller idioten på med? Det är inte jag, som är idioten. Det är internets fel. Ja, eller det nöt som hackat dessa s.k. servers som just den här bloggen finns på. Inte den andra. Den på ngn.blogga.nu, den har inte blivit hackat, tror jag? Så tillbaka till ngn.blogga.nu…

…

Promenad
…Idag fick faktiskt hustrun ut mig på en morgonpromenad, före frukost. Även det är en liten tanke eller åtgärd i mitt ’nya’ liv. Börja dagen med en promenad – ’grunda’ dagen.
Jag ska också återuppta en aktivitet som jag höll på med för några år sedan QiGong. Det är också en aktivitet som skapar en trygg början på dagen. Vi får se bara det går lugnt till väga.
Så av den anledningen fortsätter mitt orerande om vår lilla resa till:
IKEA, på ngn.blogga.nu…

…

Coop Forum
…(vad var det egentligen för fel på OBS?), nåja. Vi hade tänkt vila ut efter IKEA-besöket (som ni kan läsa om på ngn.blogga.nu) med en fika på Coop Forum, Bäckebol. Då var det stängt! Uppgivenheten kom farande med ett smack i huvudet på mig. ”Vi gick förbi en kiosk. Jag köper dricka och en godisbit där. Jag måste vila mig och ta mina mediciner.” Sa jag i bestämd ton och vände om mot kiosken vid ingången.
Far hängde på. Greppade en liten cola-dryck och en godisbit. Far fick en slags energidryck för de hade inget annat i ’små’ förpackningar. Och så köpte han lite godis. Jag skulle betala – plånboken ligger i bilen. H-e! Lugnt och fint – pappa fick betala. Se! Allt löser sig.
Far och jag ockuperade en bänk, vid ingången, där vi intog vårt fika. Fortsättning på ngn.blogga.nu…

…

Med hopp om att den här bloggen ska få leva ett lugnt liv, vis ses…

Andra Bloggar om: , , ,

Krånglig Torsdag

Publicerat av
Svara

Teknik
Det har inte gått att komma åt den här bloggen, har jag noterat och några till. Ringde supporten. För ’allt’ var liksom nere. De (Proinet Support / O. & K. Webhotel in Sweden AB) har haft ett ’intrång’. Och av den anledningen valt att stänga ned allt så att information inte ska kunna ’stjälas’ eller förvanskas. De tar säkerhetskopior på allt och gör troligtvis en virussökning på rubbet och försöker väl täppa till ’hålet’. Det kommer att ta ett par timmar.

Så detta har föranlett ett beslut: Jag halvaktiverar ngn.blogga.nu. Så funkar det inte här så kan jag använda den. Den finns ju där ändå, liksom.

Nu är klockan ca 20:30 och inte f-n har supporten fått fart på sina apparater. Uruselt!

Besvärsläget
Trött, ganska stel. Men pigg i huvudet. Skulle gärna vilja gå ut och promenera i den vackra solen. Men jag måste spara mig till äventyret att hämta bilen, på verkstaden. Och så ska jag ju jympa i kväll. Det gäller att spara på resurserna. Går ut och ställer mig på balkongen och dricker kaffe!

Bilen
Och bilmekanikern ringde inte som han sa. Funkar ingen logistik idag? Så då blir bilen färdig i morgon då? Någon gång? Och dyrt blir det säkert.

Motion
Jag har i alla fall fått röra på mig. Ingen bil så då blev det cykeln till kvällens jympa. Det var trevligt. Det mesta kändes bra. Visst, jag är ingen studsboll eller smidig och definitivt inte akrobatisk. Precis tvärtom. Men som helhet var det bra. I mitt nya liv. I mitt nya positiva liv, ingår inte att haka upp sig och bli besviken på detaljer. Klarar jag 16 av 20 övningar utan större problem så är ju det jättebra!

Cyklade sedan till livsmedelsaffären och handlade. Hade med mig min cykelväskor. De hänger jag på en kundvagn. Och så är det sådan där s.k. självskanning i butiken. Man ’blippar’ (skannar varornas streckkod med en streckkodsläsare). Därefter packar man ner alla varorna direkt i sina väskor. Och hoppas på att man inte ska åka på en s.k. avstämning. Det innebär att man måste plocka upp allt man packat och sedan packa ned det igen.

När det hela är färdighandlat kör jag kundvagnen ut till cykeln och lyfter väskorna den kortaste vägen från kundvagnen till cykeln. Ursmidigt.

Andra Bloggar om: , , , ,

Filosofisk Fredag

Publicerat av
Svara

Teknik
Det är inte utan att jag måste erkänna en viss irritation. De som driftar min nya blogg: blogg.ngn4u.com verkar inte vara några höjdartekniker. Det är ju O. & K Webotel in Sweden: ww.okwebhotel.se som köpt upp Proinet HB.

Och när man talar med supporten så skyller de på att Proinet HB hade lösningar som de inte 'gillade'. Och av vilken anledning rättade de inte till det då. Och av vilken anledning upprättade de inte rutiner inför ett eventuell hack. Vilket nu då har skett. Någon har snott 'alla ' kunders lösenord till sin respektive administratörskonto.

Det betyder att dessa lösenord hade klantarna tydligen sparade i klartext. Jösses! Det är 2008 nu! Vi har levt med virus, trojaner och hacker mm skit under internets hela existens!

Det här är dåligt! Riktigt dåligt! Och det finns inga ursäkter.

Besvärsläget
Känns riktigt bra. I alla fall inte något som är sämre. Det gillar vi. Försöker bena upp mitt 'nya' liv. Det är många trådar som ska fungera. Och det får inte vara stressigt eller irriterande.

Jag lär mig och utvecklas inom följande (det betyder att jag vet om teorin, intellektuellt men att leva efter det, praktiken, är en helt annan sak):
Kost: Jag vet nu att är kroppen utsatt för besvärspåverkan. Jag väljer ordet 'besvärspåverkan' av den anledningen att det innefattar mer än värk, smärta och ont eftersom de oftast är ett sista resultat av besvären, faktiskt.
När kroppen är ansatt så är HELA kroppen involverad. Inklusive vår förmåga att ta hand om det vi stoppar i munnen. Vanligtvis kallar vi det för 'katarr'. Egentligen är det inte viktigt vad vi kallar det. Det är viktigare att vi tar till oss vetskapen att mag- och tarmslemhinnan, ja hela matsmältningsproceduren, blir MER känslig när vi är ansatta av besvär. I mitt fall resulterar det i en förbannad tarmslemhinna.

Och det har gett som effekt att jag inte tål, det mesta. Så det intressanta blir då vad jag tål (det är också ett sätt att infoga positivt tänkande även här).
Jag tål: Det mesta som inte är processat, t.ex. all s.k. råkost. Vitt kött som fisk och fågel går bra och då gärna långkokt på svag värme. Då får man med mineraler, vitaminer och proteiner som annars lätt blir sönderkokta vid för hastig upphettning. Samma kan man tänka med fett. Snabbt upphettat fett blir också 'onyttigt'.

Problemet med att äta nyttig och magsnäll mat är att du oftast inte har en susning om vad det egentligen är vad du köper för något. KRAV-märkningen är väl ganska OK. Men av vilken anledning måste alla produkter transporteras långa vägar för att få märkningen? Verkar inte så 'KRAV'-mässigt, tycker jag.

Min meny, för närvarande är till 80% magsnäll. Det gäller att hålla andelen av processade kolhydrater (rent socker, snabba kolhydrater) på ett minimum. 'Bra' fett ska man hålla sig till och det innebär att de ska vara så 'naturliga' som möjligt. Kallpressat alltså, om man ska ha tilläggsfett. Annars räcker det med det fett som finns i livsmedlen. Så lite fiberberikat det bara går. Inga mjölkprodukter som innehåller hög halt av mjölksocker. Spannmålsprodukter som innehåller Gluten är också sådant som jag ska hålla mig ifrån. Jag är inte glutenintolerant och jag är inte överkänslig för s.k. laktos. Normalt sett. Utan det är nu när mag-tarmslemhinnan är förbannad som det gäller att hålla den här dieten.

Dessutom är det bra att tänka så här när man tar läkemedel som gör sitt för att öka på tarmens irritation. Med det tänket så ser då min meny ut enligt följande:
Morgon: En tallrik med Havrefras (nyckelhålsmärkt) & lite mellanmjölk (detta mål är det som jag ser som mest 'syndigt', men jag har valt att behålla det.

En bild på hur en tallrik kan se ut.

Lunch: Sallad; Salladskål, Gurka, Tomat, Paprika (gärna den röda långsmala), Champinjoner (färska eller konserv), Majs (Konserv), FetaOst, Svarta Oliver (kärnade), någon Bönsort (Helst sådana som en gör i ordning själv, men oftast blir det en konserv). Och sedan blir det något av; räkor (frysta skalade och i panikstunder konserverade), Kycklingkött, Tonfisk t.ex.
Det hela toppas med nästan en dl olivolja (kallpressad).

Middag/Kvällsmat: Gröt gjord på bovetekross med mosad banan och risdryck till.

Sedan syndar jag också med alldeles för mycket kaffe med mjölk. Enda trösten där är att jag använder snabbkaffe, frystorkat. Det innehåller mindre s.k. garvsyra och är därmed snällare mot magen.

Ni som läser detta och tänker efter lite ser ju att jag skulle kunna nå ännu längre i råvarutänkandet om jag skippade konserverna t.ex. Och så kan det ju göras en hel del åt frukosten.

Att jag sedan 'syndar' med godis och smörgåsar emellanåt är ett annat psykologiskt dilemma. Där funderar jag på att använda antingen självsuggestion eller affirmation.

Motion: Det gäller att röra sig på 'rätt' sätt också. När det gäller promenader försöker jag numer gå med mer kropp. Jag tränar på att få med höfterna i gåendet. Det blir skonsammare för kroppen. Cykla är bra om jag sitter rakt upp och trampar. Till det har jag en specialbyggd cykel. Och så en till två gånger per vecka någon form av skonsam jympa. För min del blir det Friskis&Svettis. Vill gärna simma också men eftersom mina mesta problem (värk) sitter i armarna så är jag inte så väldigt 'på'.

Psykiskt: Här finns det mesta jobbet. Har man som jag levt med mer eller mindre kroniskt spända muskler och värk sedan 2001 så koster det i energi. Och stress är det som gnager mest. Har man i grunden ett smärtpåslag heller spänningspåslag i musklerna så är jag givetvis mycket känsligare för stress än normalt. Jag brukar säga att jag har obefintliga marginaler. Och det stora jobbet är att på något sätt, mitt upp i, allt elände, skaffa sig de där marginalerna.

Jag har för mig själv delat upp det där arbetet i tre delar; Dåtid. Nutid och Framtid. Och till dessa försöker jag koppla enkla tankemodeller.

Dåtid: Här gäller det att förlåta, till sig själv, oförrätter, upplevelser, händelser och känslor.
Nutid: I alla avseenden, leva 'Här och Nu' med alla sinnen.
Framtid: Är egentligen ett 'Nutidsproblem'. Målet är att undantagslöst ha positiva framtidsbilder

Socialt: Vårdas bäst i nuet, Friskis&Svettis ger många bra sociala möten. Att stanna upp och verkligen möta människor ingår i social träning. Att lyssna – på någon annan. Många lyssnar bara på sig själva.
Arbete lägger jag in under socialt. Möjligtvis ska det ha en egen rubrik. Men det beslutet får vila så länge. Jobb har så enormt stor betydelse för mig så jag måste faktiskt minska ned på dess viktighet, för mig, så jag psykiskt överlever.
Bloggandet skulle nog också ha en egen rubrik. Den fyller så många funktioner, för mig. Här kan jag skriva av mig. Jag kan delge de tankar jag har. Jag kan också förmedla upplevelser och den kunskap jag har. Jag får väldigt mycket igen. Speciellt om vi inkluderar e-post. Jag har massor med kommunikation via e-post. Det är ett underbart givande och tagande.

PsykoSomatiskt: Jag väljer faktiskt det något värdeladdade ordet när jag kommer till den viktiga avspänningen. Avspänningen är viktig mental träning men också en kroppslig betingning. Det gäller att få kroppen att lättare och lättare nå ett så avspänt tillstånd att psyket kan manipuleras.

Holism: Måste få med det också. Helhetssynen är jätteviktig för mig. Samhällets uppdelning av en individ är en mycket besvärande omständighet. Ofta ställer denna uppdelning till det så att människor får lida i onödan. Detta bara för att det ska vara olika kostnadsställen?

Och till råga på allt så framhärdare varje 'del' att de har tabbe på helheten. Tänk efter?

Den ende som sitter inne med hela helheten är Du.

Jösses! Ja idag blev det mycket text.

Andra Bloggar om: , , , , , , , , ,

Solig Onsdag

Publicerat av
Svara

Besvärsläget
Antingen inbillar jag mig eller så är det så att när du fasar ut ett läkemedel som Saroten så får du samma bieffekter som när du fasade in det.

Torrare slemhinnor, lite lätt huvudvärk. Lite ökat värkpåslag. Om det är så. Så måste jag vänta till den 10 mars 2008 innan jag kan säga vilken effekt Saroten hade, på mig. Eller?

Under perioden vecka 3 till vecka 6 har jag stått på 50 mg till natten. Först i vecka 5 och 6 kände jag att det ’landade’ och någon egentlig positiv effekt eller skillnad från vecka 1 kan jag inte märka. Och vecka 2 var infasningsvecka.

Vecka 7 blir nu alltså utfasningsvecka. Om jag tänker rätt så är jag fullt ’avgiftad’ först i vecka 10. Så jag får vänta till dess innan jag uttalar mig. Om Saroten. I den här kroppen.

Promenad
Bilen har lämnats till verkstad. Den ska genomgå en renovering. Eller reparation kanske det ska kallas. Ett hål i vänster bak fjädersadel(?) ska fixas. Rostiga bromsrör bytas och ett litet hål i avgassystemet ska åtgärdas. Misstänker att hålet i avgassystemet åtgärdas genom att byta hela bakre systemet.

Annat var det på ’min tid’. Då fixade man med en slags pasta som stelnade av värmen och tätade skitbra. Kostade 50 SEK.

Hur kommer promenaden in i det här? Jo jag valde att promenera tillbaka till hemmet. Synd bara att jag gjorde det så sent på eftermiddagen. Fick bara lite sol på mig.

Promenerandet numer gör jag väldigt kontrollerat. Jag försöker ju använda hela kroppen när jag går. I mitt fall innebär det att jag har involverat höfterna i gåendet. Och det funkar. Slappar jag det minsta och tappar koncentrationen på höftrörelserna så kommer värk och hugg samt mystiska känselsensationer bums!
Då gäller det att sträcka upp sig, hitta balansen och gå med höfterna igen.

Som morot hade jag en mäng godis som jag köpte i en bensinstation och som jag smockade i mig när jag kom hem. Jättegott! Sedan blev jag trött – som på beställning (av sockret) – fick vila lite. Och nu sitter jag här och knappar.

Andra bloggar om: , , ,

(Katt)Tisdag

Publicerat av
6

Besvärsläget
Idag vibrerade hela högerarmen? Så jag får revidera föregående påstående om att det var i bröstmuskulaturen. Annars lunkar livet på, om än lite skakigt.

Förvirringsläget
Glömde ringa till Spine Center? Så då får det bli i morgon onsdag då.
[Tillägg (glömde det?)]: När kl närmade sig 13:00 så började jag undra vart tusan hustrun tagit vägen med bilen? Jag såg ju att hennes busskort låg på byrån i hallen. Och jag hade ett svagt minne om att hon skulle till tandläkaren.
Det var då det började gnaga något men jag kom inte på vad. Jag hade i alla fall missat bussen så det var bara att klä sig för cykeltur, till stresshanteringen, lätt stressad.
På väg ut möter jag hustrun. Jag var omedvetet återhållsamt irriterad (undrar hur det ser ut?) och förklarade mina tankegångar om bil, buss och cykel. Då upplyser hustrun mig om att hon ju berättat för mig att hon skulle till tandläkaren, sedan fika med en kompis åka hem för ett kort besök och hämta katten och sedan åka och hämta modern och deras katt och sedan till veterinären. Och därmed var bilen upptagen hela dagen och vi hade kommit överns om att jag då skulle ta bussen.
Givetvis stämde allt det där. Det var bara det att jag glömt att skriva in det i min analoga och/eller digitala almanacka och då ’finns det inte’, i min värld. I sin överväldigande snällhet körde hustrun sin lite lätt förvirrade make till stresshanteringsutbildningen – så jag slapp stressa dit :me:

Stresshanteringsutbildning
Det var ju stresshanteringsutbildning idag. Kursledarna är ihärdiga. De envisas med att min utopi inte är ”rätt”. Jag tror jag börjar fatta vad de menar – synd bara att de inte kan säga det?
Jag tror att de menar följande; När jag tänker mig min utopi så ska den inte baseras på att jag i nuet har begränsningar, utan jag ska låssas som om jag inga besvär har alls och så fantisera utifrån det.
Jag är nog, egentligen väldigt dålig på fantasier, jag tror jag är en sådan som liksom lever ut knäppheten direkt. Och de flesta (rumsrena) fantasierna lever jag ut, efter bästa förmåga. Och jag bär inte på några drömmar som är ouppnåeliga. Till vad nytta skulle det vara? Däremot bär jag på en naiv tro om att jag faktiskt kan bli bra, en gång till. Den tanken vill jag inte ge upp.
En dröm har jag, det ska erkännas och det är att bli oförskämt rik och kunna göra allt det där ’braiga’ för andra människor som de inte skulle kunna få annars.
Och jag fortsätter att imponeras av deras didaktik (lärsituation i nuet, rummet). Vi börjar med ca 15-20 min avspänning i ett lugnt fint rum. Sedan går vi till ett mindre rum, utan ventilation. Där finns ca 10 stolar, med relativt mjuk sittdyna, faktiskt, för att vara av den stapelbara plasttypen med stålrörsben. Jag väljer alltid att ta med mig en sådan där ’sittkil’ i hårdskumgummi. Där får vi sedan sitta, i 2 timmar och 40 minuter. Nej, nu ljuger jag, idag fick vi faktiskt en paus på 10 minuter. Men, då skulle vi, under den pausen, sätta oss i grupper om två och två och diskutera och berätta om våra utopier. Vi blev tre i våran grupp. Den ena fattade inte vad det handlade om för hon var inte med på föregående gången och den andra hade inte kommit på mer än ca 15 ord. Men vi (jag) ’tvingade’ den ’oförstående’ att fritt tänka sig vad hon helst skulle vilja göra. Hon blev en fågel – jättetjusigt!
Skit i det! Det blev ju liksom ingen paus av det där.
Och vi fick faktiskt en paus till; Vi fick ställa oss upp och trampa. Då införde jag en s.k. ’gladövning’, som jag anammat från F&S-ledare Gunilla i Vänersborg. Upp med bägge händerna i luften och klappa dig sedan på låren och se dig omkring – då blir du glad. Det tyckte alla var skitkul och så lyckades jag förlänga vår 10-sekunderspaus till 20 sek.
Sedan skulle vi då ’redovisa’ varandras utopier. Jag lyssnade intensivt för att få en bättre förståelse av vad en utopi kan tänkas vara för något så jag studerade berättarna och våra handledare. 6 av 8 berättade om en helt vanlig dag som de fick göra vad de ville av. 2 hade en utopi om platser utomlands, mycket verkliga och tydliga. Den enda som avvek var ’vår flygare’. Och så blev jag då den sista personen som skulle få min utopi återberättad av gruppens tredje person, hon med 15 ord. Jag tycker att hon gjorde det bra och det lät precis som de där andra 6, med ’vanliga’ dagar, där de kunde göra som de ville. Men när jag tittade på handledarna och deras uttryck, russinliknande, så förstod jag att det nog likt förbaskat var fel.
Och dessutom säger den en av dem: ”Nisse, nu får du inte bli arg, men du måste tänka dig att det finns en nivå ovanför, i din utopi. Utgå inte från att du har besvär.” Bra att få återkoppling (feedback, för er som är fast i svengelskan och inte fattar vad ’återkoppling’ betyder), men vofför ska jag vara den enda som får negativ kritik. Alla de andra fick bara positiva kommentarer. Det är inte lätt att vara ödmjuk i dylika situationer. Men jag kommer att ge igen på utvärderingen. Så det så!

Veterinärbesök
Vårat kattkräk, Linus, av modell RagDoll. Nu tre år. Ståtlig och fin men dock kastrerad. Han fick idag sin återkommande vaccination mot en massa mystiska kattsjukdomar (som jag aldrig sett på en katt? Eller hört talas om någon?). Hustrun skötte det där. Och i sin outgrundliga snällhet engagerades min moder i detta med deras katt, Maja, av rasen Perser (tror jag?), en sådan där stackare som har nosen inåt i ansiktet i stället för utåt. De har ofta andningsproblem och ögonbesvär. Och så måste de ha speciella skålar etc. Nog om det.
De blev vaccinerade. Hustrun kom sedan med det intressanta förslaget att katterna skulle få bekanta sig med varandra. Med baktanke om eventuell ömsesidig passning.
Kan egentligen inte säga om det gick bra eller dåligt. Maja låg som fastvuxen i sin transporlåda, om vi bortser från ett äventyr om ca en meter till en kattsandlåda för att uträtta behov. Vår Linus som var på hemmaplan for med huvudet fram och tillbaka och vädrade något som normalt inte brukar vara där. Och till slut hittade han henne. Försiktigt kikar han nyfiket in i Majas transporlåda, sedan hörs ett fräsande, två fräsande och så då ett morrande som får transportlådan att skaka. Då bestämmer sig Linus för att reträtt är ett intelligent alternativ. Han rusar ut i vardagsrummet och sätter sig och stirrar med störa ögon in mot hallen och dörren in till badrummet där den där hemska kattdamen sitter och låter hellömsk. Han gör efter ett tag några försiktiga kik, från köket. Samma ljudliga ovälkomna respons. I det läget verkar det som att han egentligen skiter i den där lömska saken. Så jag bestämmer mig för att detta första försök får vara nog. Vår katt kanske också behöver gå på ’sin’ toalett. Så jag stängde Majas transportlåda och ställde upp henne på en bänk i hallen.

Och nu är det kvällen! Tänk vad tiden går – när det händer något.

Andra bloggar om: , , ,

Hyfsad Måndag

Publicerat av
Svara

Besvärsläget
Nu har jag konstaterat varifrån det där märkliga ’muskelpulserandet’ kommer från. Det är mina bröstmuskler M. pectoralis major och ev. också M. pectoralis minor som spökar. De liksom vibrerar på ett vis som kan liknas vid hjärtflimmer. Muskeln ’skakar’. Inte undra på att en är trött när en vaknar. Jag har ju gjort ett gympass.
I övrigt värker mina nackmuskler, övre delen av ryggmusklerna. Musklerna på armarnas ’utsidor’ från överarmarna ned till handryggarna. Den värken funkar medicinerna bra mot.
Däremot är det sämre med den medicinska verksamheten mot de muskler som är kroniskt spända (övre delen av ryggen). (det som skapar trötthet och en känsla av utmattning)
Min tinnitus (väsandet) är svår att bedöma i och med att jag haft den så länge, sedan 2001. Men jag upplever det inte så störande längre. Där tror jag att avspänningsövningarna har en positiv delaktighet.
Känselbortfall, i huden på tummens ena halva och ut mot handloven och upp mot underarmen mot armvecket. Det har en tendens att bli värre, i omgångar. Just nu (10:09) är det upp mot och på handloven, inklusive halva tummen.
Gångsvårigheten börjar bli besvärande. Jag gillar ju att promenera. Då är det jäkligt irriterande att det dyker upp en massa mystiska ’hugg’ här och där samt brännande/svidande känselsensationer, lite var stans.
Nog om gnällande. Det gäller att försvara sin position som vice ordförande i GNYu (Gnällspikarnas Nordiska Yammer union).

Prommenad
Tänk, att man kan bli nästan helt slut av en promenad, i promenadtakt som är ca 3km lång. Tänk på det, för det blir jag.

Läkemedel
Det här blir inte långrandig – jag lovar! Jag skulle ju i början på den här veckan ta beslut om jag skulle fortsätta med T Saroten 50mg till natten. Läget är följande; Antingen har inte Saroten någon effekt, på mig eller så har jag blivit sämre. Jag har lika mycket besvär, värk mm som innan jag började med Saroten.
Och för att få veta hur det är och om avspänningsträningen verkligen har effekt så har jag bestämt att börja fasa ut T Saroten. Det där är ett lurigt preparat, som många andra, det ska smygas in och smygas ut. Så i dag blir det 40 mg. Nästa tisdag är det 0 mg. Jag trappar alltså ned med 10 mg var tredje dag.

Superväck Söndag

Publicerat av
15

Denna söndag får gå till min historia som den absolut mest trötta och sega dag sedan…, ja på ett bra tag.

Skrev i går om att känna uppskattning och tacksamhet för det vi har. Idag är jag otroligt tacksam för att jag kunde vara uppe så pass länge så att jag kunde äta lite. Det var dagens promenad som knäckte mig, tror jag? Gårdagens sockerintag kan ha en viss betydelse. Jag frossade i choklad.

Sedan lurar jag på om ämnesomsättningen i den här kroppen är så långsam så det är först idag som jag är s.k. bakfull beroende på fredagens 5 starköl. Långsökt? Visst, men varför inte?

Andra bloggar om:

Tänkvärd Lördag

Publicerat av
2

I går satt hustrun och jag samt några öl och diskuterade ditten och datten. Men mest handlade det om väldigt viktiga spörsmål. Hur vi mår? Hur ska vi hantera våra liv? Vad ska det bli med det hela? Hur ska vi förhålla oss till det?

Mitt i detta diskuterande går hustrun och hämtar en bok; Mia Törnbloms: ”Självkänsla nu!”. Och ur den läser hon följande: ”Om vi inte uppskattar och känner tacksamhet över det vi har kommer vi aldrig att känna oss nöjda med det vi får.”

Den där meningen innehåller massor med förstånd.

Kan man inte uppskatta det jag har nu. Vad händer då med de mål jag har? Som jag rusar mot i en allt stressigare fart. Och jag gör massor med uppoffringar på vägen, för att nå ’dit’. Till en punkt, där jag likt förbaskat inte kommer att känna mig varken tacksam eller nöjd. Och det, av den enkla anledning, att är jag inte nöjd i nuet så kommer jag sannolikt inte att vara nöjd i kommande ’nu’, i dået. :me:

Jag måste alltså bearbeta nuet och känna mig nöjd och tillfreds, för att ge mig en chans att även i framtiden kunna må bra.

Andra bloggar om:

Fredag – AfterWork?

Publicerat av
2

Först: Socialstyrelsen
Jag fick det där telefonsamtalet från socialstyrelsen och fick pratat med en Byrådirektör (lustig benämning, egentligen. Är man chef över en byrå (möbeln) då? :me: ) Det blev ett bra samtal. Jag lägger det där bakom mig nu.
Mamma: Vill du gå vidare med den där psykiatritjänstepersonen så får du hantera det på eget vis. Jag släpper det också.
Men jag kommer fortsätta att kritiskt granska och bemöta Psykiatrin i synnerhet och hälso- och sjukvården samt allmän politik i allmänhet.
Så. Alla Ni som kämpar för era anhörigas (patienters) rätt till vettigt omhändertagande och adekvat omvårdnad, ge inte upp. Och jag är med!
[Not 15:02]: Nja, fick ett svar från den där psykiatritjänstepersonen och har skickat en uppmaning tillbaka. Så helt ’släppt’ är det inte. :me:

e-Post
Idag har jag ägnat timmar åt att läsa, begrunda och besvara ePost från personer med skiftande problematik och frågeställningar. Fortsätt! Fråga är pedagogikens (kognitionens) viktigaste redskap när det gäller att utvecklas och förstå. Ett annat bra redskap i kampen till ett högre medvetande är att skriva av sig det man bär på. Skriv utav bara attan! Och gör det gärna i bloggform. Det händer faktiskt att det ’dyker upp’ läsare som faktiskt känner igen sig och att det som skrivs blir till nytta för de som läser, på så vis att du kan alltid få en annorlunda syn på en företeelse. Att skriva ned och beskriva sina erfarenheter och upplevelser kan vara enormt värdefullt för andra. Det kan ge tips. Det kan hindra någon från att begå samma dumheter. Det kan ge någon en ide om att pröva något de inte hade en aning om att det ens existerade. Det kan utveckla andra människors liv. Andras liv kan bli mer invecklade. För de hade inte en aning om hur de egentligen mådde, förrän de läste om det. :me:

After Work
Nu ska här vilas och förberedas på en stunds After Work med hustrun. Vi åker till Swania eller om det numer heter Scandic hotell i Trollhättan. Det ligger vid klaffbron. Välkomna!
[Not 15:53]: Andrade planer! Det blir pizza och öl, hemma hos oss, i stället. Så välkomna hit! Ta med er egen dricka och mat :me:

Sköt om Er!

Andra bloggar om: , , , , , ,

Märklig Torsdag

Publicerat av
2

Märklig dag. Fixade lite med en ny idé jag har om hur en ’grej’ kan hanteras här på bloggen. Ren sysselsättningsterapi. Sannolikheten att det blir något färdigt är minimal. Men processen i arbetet stimulerar mig. Är inte så ’värkfixerad’ idag.

Socialstyrelsen
Ringde en Byrådirektör på Socialstyrelsen som ville prata med mig? Dennes telefon var tydligen knas så jag ska bli uppringd i morgon förmiddag.

Det handlar om en text jag skickade till dem som bottnar i min systers självmord och tid inom den öppna psykiatrivården i Trollhättan. Ja hanteringen av det hela.

Den utredning (Lex Maria) som gjordes och som jag läst är tydligen en uppmaning, riktad mot just NU-sjukvårdens psykiatri i allmänhet och öppenvårdens tillkortakommande i synnerhet. Så uppfattade jag inte skriften först, men efter det korta samtalet med Byrådirektören har jag förstått att det kanske är så. Undrar om tjänstepersonerna inom psykiatriledningen har fattat det också?

Jag undrar ju nu givetvis. Hur många sådana här ’skarpa’ uppmaningar har de fått från Socialstyrelsen?
Med tanke på vissa höga tjänstepersoners agerande så ställer jag mig tveksam till om det verkligen har fattat allvaret?
Men inte tycker jag att texten är så ’skarp’?

Här återger jag den del av utredningen som ska utgöra denna ’uppmaning’:

Bedömning
Socialstyrelsen kan konstatera att den utredning, som föregått den aktuella anmälan och som redogjorts för till Socialstyrelsen är i enlighet med givna föreskrifter och tillräcklig för att ligga till grund för Socialstyrelsens bedömning av händelsen.Enligt 2 kap. 5§ lagen (1 998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område bär den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen själv ansvar för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter.För att ytterligare öka kunskapen om självmordsnära patienter och patienter med missbruk/beroendeproblematik hänvisar Socialstyrelsen till följande kunskapskällor,

Vård av självmordsnära patienter — en kunskapsöversikt, Socialstyrelsen rapport, Självmord 2006 anmälda enligt Lex Maria, förslag till nationellt program för suicidprevention och Nationella riktlinjer för missbruks/beroendevård. Dessa rapporter finns att hämta och beställa på Socialstyrelsens hemsida www.socialstyrelsen.se

Vidare hänvisas till Självmordspreventiva strategier och åtgärdsförslag, en kunskapssammanställning gjord för Socialstyrelsen, av NASP. Denna rapport finns att hämta på vidstående hemsida http:/fki.se/suicide

Enligt Socialstyrelsens kunskapsöversikt, Vård av självmordsnära patienter, framgår bland annat följande,

att förutsäga självmord är en vansklig uppgift, men ett strukturerat och omsorgsfullt tillvägagångssätt kan göra prediktionen säkrare.

Såsom Socialstyrelsen framfört i tidigare ärenden kan olika skattningar vara till hjälp för att öka precisionen vid bedömningen av självmordsrisk. Det kan även vara ett stöd för att skapa en mer konsekvent riskbedömning av patienter med självmordsrisk och för att kunna följa patientens tillstånd. Speciellt vid upprepade bedömningar och av olika personer.

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, framgår att olika områden skall omfattas. Enligt 4 kapitlet 1 § skall ledningssystemet säkerställa att det finns rutiner så att

patient och närstående informeras och görs delaktiga, om det inte finns hinder mot detta enligt sekretesslagen (1980:100) eller lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

Socialstyrelsen vill framhålla vikten av att verksamhetschefen utarbetar rutiner i enlighet med ovan.

Frånsett ovanstående påpekanden är det Socialstyrelsens bedömning att patienten fått en god och omsorgsfull vård, trots den tragiska utgången.

Socialstyrelsen finner inte skäl att kritisera verksamheten eller någon bland hälso- och sjukvårdspersonalen med anledning av den anmälda händelsen.

Beslut
Socialstyrelsen kommer inte att vidta någon ytterligare åtgärd med anledning av anmälan.

Beslutet kommer att registreras i Socialstyrelsens RiskDataBas.
Socialstyrelsen registrerar dessutom uppgifter från anmälningar enligt Lex Maria angående självmord. Syftet med registreringen är att Socialstyrelsen skall sammanställa och analysera uppgifterna. Slutsatser från materialet skall därefter kunna användas i förebyggande syfte inom hälso- och sjukvården.

Du som anmälningsansvarig påminns om skyldigheten, i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005 :28) om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria, att informera närstående om Socialstyrelsens beslut. Därutöver förutsätter Socialstyrelsen att berörd personal informeras om Socialstyrelsens beslut.
etc ….

Tycker det där är ganska ‘lamt’. Men jag noterar nu följande citat: ”Såsom Socialstyrelsen framfört i tidigare ärenden”. Ska man tolka det där som att de skickat information tidigare som inte hörsammats? Och: ”Socialstyrelsen vill framhålla vikten av att verksamhetschefen utarbetar rutiner i enlighet med ovan”. Vad väntar de på?
Efter morgondagens (fredag förmiddag) telefonsamtal kommer jag att lägga det här bakom mig.

Kuratorbesök
Ska bara nämna att jag varit hos kuratorn idag och fått vädrat ut en del om ovanstående och om stresshanteringsutbildning. Den är inte berömd för sin pedagogiska ansatts om man så säger. Vi, kuratorn och jag, ska grotta ned oss mer i hur man kan påverka sin tankar i en mer konstruktiv riktning. Jag tycker det här är spännande och utvecklande.

Jympainsats
Höll jag på att missa idag? Hjärnkontoret hade fått för sig att det var 18:00 som gällde. Det var det inte. Jag skulle ju vara där 16:30 och jympan börjar 17:00. Efter lite förnuftigt planerande och antistresstänk var jag där och på gott humör klockan precis innan 17:00.

Framtidsplanering
Hustrun och jag diskuterade vilken strategi som ska tas till inför det än så länge hypotetiska besöket till Spine Center i Göteborg. Det gäller att förbereda sig så det inte blir pannkaka av det hela.

Andra bloggar om: , , , , , ,