Hur kan man titulera sig PÅLÄST VÄLJARE när man inte har koll?

Politik
Läste en insändare i lokalblaskan, ttela, idag:

Skatteinkomsterna är desamma

SKATTEPOLITIK. I den allmäna debatten får vi ofta höra att alliansens skattesänkningar på arbete de senaste sju åren har inneburit försämrade inkomster för staten, som i sin tur har mindre pengar till välfärd, och att den enda vägen är att återställa inkomstskatterna till ursprunglig nivå.
Sällan kommer det fram i debatten att statens skatteinkomster inte generellt har sjunkit under alliansens styre, utan ligger på ungefär samma nivå som 2006.
Förklaringen är att skatteinkomster från konsumtion kompenserat jobbskatteavdraget och kortfattat kan man konstatera att svensken spenderar sin skattesänkning.
Att fler arbetar hjälper också till.
Detta faktum är gissningsvis orsaken till varför Socialdemokraterna inte önskar avveckla jobbskatteavdraget om man kommer i regeringsställning nästa höst.
Man har kanske insett att höga skatter inte är den enda vägen till inkomster till staten.
Regeringen har inte blivit tvungen till de nedskäringar i välfärden som det ibland antyds.
PÅLÄST VÄLJARE

Det vore ju lysande om det där vore sant. Vi kollar;

1. "Förklaringen är att skatteinkomster från konsumtion kompenserat jobbskatteavdraget och kortfattat kan man konstatera att svensken spenderar sin skattesänkning.":
En bruttoinkomst om 30000 sek
Inkomstskatt:
33% > 9900 sek
30% > 9000 sek
Fasta utgifter: 9000 sek

Till konsumtion vid inkomsskatt samt moms 26%;
33% > 11100 sek > 2886 sek
30% > 12000 sek > 2120 sek
Förändrad skatteintäkt till staten:
-666 sek

Skattesänkningen är 900 sek
666 av 900 = 74%
74% av inkomstskattesänkningen finansieras inte av ökad konsumtion (+900 sek).

Nu finns det visserligen ytterligare sk positiva effekter av en skattesänkning som min hjärna inte klarar av att enkelt uttrycka.
Men jag har svårt att tro, att ovanstående förlust inhämtas via nya jobb och att marknaden stimuleras.
Kanske kommer det in via andra skatter / avgifter?
Pensionärer, sjuka och halta och lytta är ju bla med och 'betalar'.

2. "statens skatteinkomster inte generellt har sjunkit under alliansens styre, utan ligger på ungefär samma nivå som 2006"
Stämmer detta? Vi ser efter.

Statens intäkter 2006-2012 (Md kr)
År Skatt Övrigt Totalt
2006 744,3 66 810,3
2007 815,7 48 863,7
2008 809,3 92 901,3
2009 705,7 3,8 709,5
2010 779,5 0,0 779,6
2011 840,0 32,4 872,4
2012 792,4 -4,8 787,6
(källa: regeringen och delvis ekonomifakta)

Jo insändarskribentens slutsats kan dras utifrån ovanstående siffror.
Det är tom så att alliansen, räknat från 2006, till 2012, fixat plus 48,2 Md kr (kumulerat).
Nu har jag inte tittat på siffrorna för 2013 så jag vill inte sia om minus 2012 är en trend eller inte.

Detta skulle ju faktiskt innebära att det felande skattebortfallet vid punkt 1, trots allt ramlar in, på något vis.

3. "Att fler arbetar hjälper också till."
Jag har lärt mig att det är sant att 'fler' arbetar men att den siffran inte är rättvis .
När man tittar på arbete ska man i stället titta på hur många det är av den arbetsföra befolkningen som har jobb / sysselsättning.
Såhär ser dessa siffror ut:

Andel av Sveriges arbetsföra befolkning
som är i sysselsättning, 2006-2013.
1000-tal 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013*
Befolkning 9099,3 9138,8 9178,9 9217,4 9256,7 9296,1 9335,9 9376,4
Arbetsför befolkning (15-74): 6731,9 6803,1 6879,5 6955,8 7021,6 7073,6 7114,9 7165,9
Antal i syssel- sättning: 4429,4 4540,7 4593,0 4498,7 4523,7 4625,9 4657,1 4707,6
Andel (%): 65,8 66,74 66,8 64,67 64,42 65,39 65,46 65,69
(Källa: SCB)
*Prognos

Enligt ovanstående tabell och om man använder samma räknesätt* så har inte sysselsättningen förändrats ett dugg, generell.
*Man kan också räkna på en arbetsför befolkning om 17-74 och i stället för 'sysselsatta' tittar man på 'i arbete'. Då blir siffrorna helt annorlunda.

Det antyds en liten minskning (2006-2012), 65,8-65,46=0,34% och det innebär: 24190 personer.
Arbetslösheten ökar alltså, relativt (arbetsför) befolkning.
Undrar vart insändarskribenten 'PÅLÄST VÄLJARE' fått sina fakta från?
Det enda jag kan komma på, är att det finns invändningar mot mitt sätt att presentera siffror, då det i dessa siffror finns med sk utrikes födda och att dessa stod för den mesta befolkningsökningen (2006-2012) och tittar man på deras andel av sysselsatta så står de för en större andel än de inrikes födda.
Alliansen har alltså lyckats sysselsätta fler utrikes födda än inrikes födda, under denna period (av befolkningsökningen).
Detta tas som en intäkt för att de fört en lyckad invandringspolitik.
Jag har MEDVETET inte gjort skillnad på utrikes eller inrikes född när jag tittat på vilka siffror jag ska presentera.
För mig är ALLA ingående i den Svenska befolkningen.

Insändarskribent menar ju också att något sparande inom välfärden inte skett.
4. "Regeringen har inte blivit tvungen till de nedskäringar i välfärden som det ibland antyds."
Jag kan inte för mitt liv komma fram till hur en person kan komma fram till den slutsatsen? Denne måste vara verklighetsblind eller något liknande.
Så här har statens sparande / nedskärning inom 'välfärden' sett ut:

Statens finansiella sparande för offentlig sektor
2006-2013
År Md Kr BNP Md Kr % av BNP
2006 -68,8 2944,5 -2,33
2007 -111,4 3126,0 -3,56
2008 -70,6 3213,7 -2,19
2009 +22,2 3105,8 0,7
2010 -9,84 3337,5 -0,29
2011 -5,61 3480,5 -0,16
2012 -13 3628,2 -0,35
2013* -23 3833,3 -0,6
(källa: regeringen)
*Beräknat

Notera: I regeringens presentation anges detta sparande, omvänt, för t.ex. 2006 anger de +68,8. Men likväl är detta ett ekonomiskt bortfall inom den offentliga sektorn. Därför har jag valt att presentera detta 'sparande' som ekonomiskt negativt. Förutm 2009 då offentliga sektorn i stället fick ett plus.
Det är ju trots allt mindre pengar som offentlig sektor får.

Detta finansiella sparande, inom den offentliga sektorn, är egentligen inte en direkt konsekvens av sänkt jobbskatt.
Det handlar uteslutande om EU:s s.k. konvergenskriterier.
Detta 'sparande' har pågått sedan politiken fick för sig att det var bra att vi skulle vara med i EU (1995).
 

Vi har alltså främst vårt medlemsskap i EU att tacka för neddragningarna inom den offentliga sektorn.

 

Till slut en tabell som visar regeringens budget för 2006-2012:

Regeringens budget 2006-2012 (Md kr)
År IN UT Diff
2006 810,3 791,9 18,4
2007 863,7 760,5 103,2
2008 910,3 766,1 135,2
2009 709,5 885,7 -176,1
2010 779,5 780,6 -1,1
2011 872,4 804,6 67,8
2012 787,6 812,5 -24,9
(Källa: regeringen)

Såg ju bra ut i början. För Sveriges skull får vi hoppas att minus 2012 inte är en trend.

Hälsoläget:
Förutom en nästan förlamande värk i vänster hand så…
[03-08-005-005]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.