Turkiet – Alanya – Dag 35 av 62 och Grattis!

Bemärkelsedag
Idag Monika T-P & Pontus K födelsedag!

Grattis!

Hela dagen!

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild

Så här blev det:

Hustrun
Är på plats. Skriver mer senare…

Bergsutflykt
Vi var upp till dammen (DIS), i ’startändan’ på floden Dimçayı som f.n. är översvämmad. Full fart, på vattnet. Vi cyklade så det blev inte riktigt full fart, på oss.

[Bild: Dimcayi, Alanya, Turkiet]
Bild från dammen. Den vägen kom vi.

[Bild: Dimcayi, Alanya, Turkiet]
Mer vatten än så här var det inte. Det är den bruna pölen i botten…
Kändes som ett antiklimax

Hela Alanya håller på att hämta sig efter gårdagens storm.

På tillbakavägen konstaterade vi att ’min’ pumpskötare inte var på plats så vi cyklade vidare. Stannade till vid restaurang Oslos, tyvärr var inte Anne där men hustrun fick äta Osmansk gryta. Jag tog Pytt i Panna – givetvis.

Mot Antalya
Nu någon gång på eftermiddagen, idag, tar vi en buss till Antalya och ett hotell nära flygplatsen. Där ska vi tillbringa, en del av, natten. Hustruns flight går kl 06:00 till Göteborg på fredag morgon.

Cykleuthyraren
Ringde till honom under gårdagen dels för att upplysa honom om att stället var låst och obemannat samt att jag ville ha cykeln en dag till. Skickade senare ett mejl, för säkerhets skull. Där jag bl.a. förklarade vad mobilsamtalet kostade och att jag inte tänkte betala något extra för den extra dagen. Är man inte på plats och ’andra’ får ’reparera’ cykeln så…

Vi tog alltså den vägen, för att lämna hustruns hyrda cykel. Uthyraren stönade lite över att cykeln var bra skiten. Det ignorerade jag fullständigt. Jag visade istället den reparation hans kamrater fått göra för att ’säkra’ cykelkorgen, med ståltråd.

Han lyckades inte klämma ur mig några mer Lira så vi tog i hand.´

Bussterminalen (Otogar), i Alanya
Vi han knappt komma in på terminalområdet förrän vi blev bombarderade med fråga om vi skulle till Antalya. Det var en buss som precis skulle gå.
Vi tog den och jag fick de sittplatser jag ville ha. Mot bergsidan. Solen är på den andra sidan. Och så fick vi sitta långt fram så vi kunde se mer.

Bussresan, Alanya-Antalya
Gick hur smidigt som helst. Ett aber bara chauffören rökte… men det ’blåste’ åt rätt håll.

På ett ställe /område var det massor med stånd där de sålde bananer. Det förstod vi, för helt nära vägen var det fullt med bananplantage.
På ett annat ställe / område, mellan Gündoğdu och Serık sålde de något ur rykande grytor:
[Bild: Majskokare, Alanya, Turkiet]
[Bilden tagen på hemvägen 6/11]
Hustrun och jag kunde inte begripa vad det var men vi gissade väl bl.a. på majs. Vi funderade på om vi skulle fråga bussvärden men han verkade väldigt ’upptagen’, med att prata med chauffören och en slags kompis.
[På kvällen den 6/11 fick jag bekräftat att det var majs. Hustruns resesällskap hade fått veta det av deras reseledare.]
På skylden står: ’SÜT MİSİR VAR’
Ordagrant: ’MJÖLK MAJS Det Finns’

Var han har mjölken ser jag inte och att det skulle vara majs kokt i mjölk? Någon som vet?

Antalya, avstigning
Det hade hunnit bli mörkt innan vi kom fram till Antalya.

Såg att vi passerade den plats jag blev avsläppt vid, kändes ju lite oroligt men det kanske fanns en närmre och det vore ju bra. Det går ju att transportera resväskan, på tvärsen, på en damcykel men det är ju inte det smidigaste sättet.

Vi blev avsläppta mitt emot där vi steg på – perfekt. Det vara bara det att det ’ilade’ omkring en liten gubbe som tjatade om ’taksi’ hela tiden. Han ville att det skulle komma en ’taksi’ från andra sidan och sedan köra bort till nästa korsning (ca 1km bort) tillbaka och sedan givetvis, helst fram till flygplatsen.

Trafiken var mäktig och vi försökte ignorera den tjatande gubben så gott vi kunde.

Kom vi väl över vägen så skulle vi ju bara några 100 meter så var vi framme vid hotellet.

Vi kom helskinnade över men det var spännande.

IC (International Comfort) Airport Hotel
Vakten och uppassaren blev nog rätt så överraskade, samt handlingsförlamade, när vi kommer gående, med en resväska och en cykel och medvetet väljer jag den där vägen som bilar tar för att släppa av sina passagerare framför den tjusiga ingången (om man nu tycker sådant är tjusigt).

Det var riktigt kul, de visste inte riktigt hur de skulle göra. Jag ställde av väskan framför hotellet. Hustrun tog den och började stega in, med uppassaren småspringande efter.
Jag riktade in mig mot parkeringsplatsen och frågade vakten var jag kunde parkera cykeln (vis av erfarenhet…). Jag blev anvisad en plats och jag behövde inte förankra den vid någon stolpe – fick jag klargjort för mig.

Portiern
Tja jag vet inte vad jag ska säga. Allt var bra förutom den här portiern. Borde de inte kunna bättre engelska på ett internationellt hotell av den här klassen?

Efter att ha avverkat en massa missförstånd, från hans sida, så tar vi mod till oss och frågar vad det var de sålde, utmed vägen.

Han ser verkligen ut som ett frågetecken och frågar till slut om vi vill ha en ’taksi’…

Under tiden har hustrun gjort en riktigt bra bild på själva kokanordningen. Den tolkar portiern som en karta…?

Jag ritar dit en person som sitter vid kokanläggningen. Då frågar han om det är något vi vill åka och titta på? Ett köpcenter, kanske?

Jag sa till hustrun att vi skiter i det här. Portiern var ju helt väck.

Vi ler och går till rummet.

Rummet är helt OK.

Vi smyger runt i hotellet och kollar det mesta. Konstaterar att både utomhus- och inomhusbassängen har samma kalla vatten.

Någon bastu hittar vi vi inte så då inser vi att den säkert kostar mer pengar.

Bistron
Vi går bort till restaurangen och frågar hur matordningen är. Matsalen öppnar 19:00. Vi frågar om vi får se på menyn. Av den mycket trevlige restaurangpersonen får vi veta att det utöver a-la-carte också serveras buffé.

Frukosten serveras 07:00 men det går bra att komma dit när som helst under natten och få lite frukost om det är så att man har en tidig flight.

Vi smyger tillbaka till rummet och gör oss i ordning inför maten. Att duscha riktigt varmt var inte fel. I lägenheten hänger ju mängden varmvatten på antalet soltimmar så nu var det ganska ’svalt’. Varmvattnet i lägenheten alltså.

Jag beställer buffé (som var jättelik). Hustrun fegar med ’något annat’.

Jag stoppar in något som jag är övertygad om är grön paprika, jag luktade på den. Om det var grön paprika så hade de förgiftat den.

Jag blev bedövad på hela vänstersidan av ansiktet. Fick snuva endast på vänster sida samt hudsvett, endast på vänster sida.
Jag stoppade i mig det jag kunde komma över ifråga om inlagd gurka och yoghurt. Jag fick faktiskt bort det men känselbortfallet var kvar. Tur att jag bara tuggade på vänster sida så att jag kände vad det andra smakade.

Servitören (samma som vi frågat tidigare) var så rackarns trevlig och tillmötesgående så han fick 8 Lira i dricks.

Det var ett trött par som välte i säng.

Mobilklockorna ställdes på 02:30.

4 svar på ”Turkiet – Alanya – Dag 35 av 62 och Grattis!

  1. Även om jag nu saknat dina inlägg så unnar jag dig så klart all tid med hustrun du kan få ha!
    Hoppas ni haft en fin vecka med blandade väderförhållanden, men det där fenomenet kan vi inte göra så mycket åt…det som heter väder!
    Man får försöka anpassa sig efter det fast visst fasiken är det trist. Vi frös nästan ihjäl på Gran Canaria 2005 i januari tjocktröjor och kalsonger och massa täcken och filtar som de egentligen inte ens hade…vi fick ta badlakan och extrabyxor på. Ja, så kan det va!
    Ha det bra och lycklig resa till frugan!
    Kram Nonna

    • Inläggen kommer…

      Blandade väderförhållanden – ja (1,5 soldagar…) men vi har nog lyckats få till det ganska bra – ändå.

      Frugan är hemma i Sverige nu.

      Kramar!
      [Bild: Turkiets Flagga]

  2. Hej Nisse,

    Vi har haft kontakt tidigare här på din blogg. Hoppas allt gick bra med nummerpresentationen och att du har det bra nere i Turkiet.

    Jag vet inte om du sett vår hyllningsfilm till Internet med Judit och Judit? Om du missat den kan du se den här: http://www.youtube.com/watch?v=BTaHL6IeukI

    Fanns inte din favorit med?
    Du har säkert en massa andra exempel. Du kanske kommer ihåg ett YouTube-klipp som du och dina vänner gapskrattade åt. Ta med den som ditt bidrag i vår tävling.
    De 40 blogginlägg som får flest röster på http://www.comhem.se/internetfenomen får ett års fritt Bredband XXL 100 (50-100 Mbit/s, värde 5478:- läs mer på comhem.se om tävlingsregler och villkor).

    Du har alltså möjlighet att vinna gratis bredband i ett år och driva trafik till bloggen ?.
    Glöm inte att dela med dig av ditt bidrag på till exempel Facebook eller Twitter, så har du större chans att vinna. De 40 bidrag med flest upptummar vinner!

    Mvh

    Samuel Garlöv
    Redaktör Sociala Medier
    Com Hem

    • Hej Samuel!

      Nu är det så finurligt att just YouTube är helcensurerat här i Turkiet – tvärstopp. Så, sorry…

      Jag tycker du kan ge mig gratis bredband i ett år, som plåster på såren.

      Hälsningar!
      [Bild: Turkiets Flagga]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.