Besvärsläget
Nu verkar det rätta till sig lite, efter helgen. Lade mig vid ca 22:00 i går kväll och vaknade idag kl 07:00. Kroppen känns seg och trög. Lättar lite efter att jag tagit morgondosen med medicin.
Idag tog jag cykeln ut till Onsjökärret. Går det inte att promenera längre sträckor än en km så går det inte. Bara att ”ta skeden i vacker hand”.
Djur & Natur
Cyklade först en spaningstur till slussen och tillbaka. Stannade på ’höjden’ och flyttade en plåt till ett mer ’sannolikt’ läge.
Undersökte sedan ett ’snår’ vid Onsjökärret där det mycket sannolikt kan finnas Hasselsnok med hänsyn taget till gjorda observationer, av de jag lärt känna.
Ska lägga en plåt i närheten av detta snår och se om det kan ge något.
Senare hittade jag både snok och huggorm. Nu (16:43) ska jag granska bilderna…
… (16:53) granskningen klar. De bilder jag fick på snok (tre olika individer) blev inte bra så tillvida att jag anser att huvudet på djuret ska synas.
Däremot blev bilderna på en huggorm jag hittade (en brun hona) bättre.
Stadsbesök
Hade ärende till Apoteket, Biblioteket och matvaruaffären.
Tänkte att det är nog bäst att åka till Apoteket först. Hade noterat att Saroten saknades på mitt nu fullskrivna A4-papper med läkemedel jag kan hämta ut från Apoteket.
På senaste läkarbesöket kom vi överens om att Dr skulle skriva dit Saroten och att jag skulle pröva det, en gång till. Så det var bäst att ta det besöket först Orkar jag inte mer så är ju det viktigaste gjort.
Åkte dit, mötte alla Sjuksköterskor i dörren. Strejk fr.o.m. kl 12:00 idag. Upp till kamp! Men det är ju lågt att det ska behövas?
Nåja, strejken gällde ju inte Apoteket men jag bytte några ord med de jag kände. Tog en nummerlapp och skulle plocka fram körkortet. Ingen plånbok! Den ligger givetvis i den andra jackan. Att försöka få ut mediciner utan vare sig pengar eller ID-handlingar var det nog ingen ide att ens försöka.
Det var ju bara att åka hem, hämta plånboken och åka tillbaka. Hur miljövänligt blir det?
Och när det blir min tur så visar det sig att någon Saroten fanns inte med. Attan! Jag har helt slut och det är ingen bra idé att hoppa över en dagsdos med Saroten.
En chansning är ju bättre än ingen alls så jag gick till vårdcentralen tog en kölapp och frågade om de kunde fixa så att Saroten dök upp på Apotekets dataskärm.
Jag fick vänta i 2 minuter sedan sa de att det var ordnat.
Tillbaka till Apoteket. Ny kölapp. Min tur. Samma expedit. Hon tittade på klockan och sedan på mig och sa sedan vänd mot bildskärmen: ”Då ska vi se om det gått tre minuter.” Och det hade det. Både hon och jag var imponerade hur väl det kan ordnas och klaffa emellanåt.
Så var resten av min dag räddad. Med känsla av en vinstlott i fickan så satsade jag på att göra de andra besöken också.
På biblioteket skulle jag låna böcker om Svenska kräldjur. Har bestämt mig för att sammanställa en egen liten kunskapsdatabas (om jag orkar). De som finns på nätet är lite faktatunna. Det bidde 4 böcker varav tre från ungdomsavdelningen.
I matvaruaffären köpte jag jordgubbssylt, vitt bröd och 4st burkar energidryck.
Politik & Försäkringskassan
Imponerande. Skickade en fråga till en suppleant i Socialförsäkringsutskottet (18:49) och 18:59 får jag svar. Inte illa.
Min fråga gällde FK och preliminär skatt. Var kommer FK’s regler från? Hur är det tänkt?
Det skulle sättas en ’politisk sakkunnig sekreterare’ till att kolla upp det här och så ska det återkommas.
Uschh, jag ryser när jag tänker på ormar! Hur hittar du igen dem? Jag ser, tack och lov, aldrig någon när jag är ute. Däremot såg jag två svanar i en havsvik när jag var ute i söndags….. Ser nog bara det jag vill se…
Kram
Jag vet precis hur jag ska röra mig. Jag vet också ganska väl hur ormarna ’känner’.
Och rör man sig sakta, lite som i slow motion och så stannar upp emellanåt så kan du komma riktigt nära, om du har vinden och solen i ryggen.
En orm (kräldjur) kan inte riktigt urskilja det som rör sig och luktar det inte så… (samma med rådjur)
Ett undantag från detta är Huggormen. Den ’ser’ värmen från din kropp och flyr av den anledningen om du kommer för nära.
Sedan är ormarna vanedjur och har sina favoritplatser och revir. Med lite tålamod och letande så…
Och det är ju inte bara kräldjur jag fotar. Nog hittar du väl andra djur bland mina bilder?
Nisse!
Hm, man kan hålla sig för skratt när man står på Apoteket och har glömt leg.. suck! Tur mitt i allt att du orkade fixa till det och att vc ordnade till det.
Hoppas att Saroten ska fungera bra för dig nu! Har funderat på om det vore något för mig att pröva?
Det är så jäkla trist när man måste öka medicindoserna, men vad är valet för oss ”smärtisar”!?
Någonstans har jag läst att det sliter mer på kroppen att hantera smärtorna än vad användandet av läkemedel gör. Jag vet inte om det är sant men jag lutar mig mot det när jag får panik över att det är så trångt i medicindosetten.
Jag är lite avis på alla dina möten med ormar. Jag är ju förtjust i krabaterna.. en snok är än så länge det enda jag sett i år. Men jag njuter storligen av dina bilder!
Varma kramar!
Din gnällsyster
Kristina
Jag har kommit fram till att jag helt enkelt inte mäktar med att möta ökad värk med s.k. copingstrategier typ positivt tänkande och liknande.
Och jag har bestämt mig för att det sliter mindre på kroppen att medicinera än att ha värk(stress).
Det gäller å hitta en plats som både du och ormar tycker om. Bara att sätta sig och vänta – i princip. Om vinden ligger rätt.
Kramar!