Kategoriarkiv: Glaskroppsavlossning

Massa sjukdomar och en kolmila

Publicerat av
Svara

sömn: ok

Prostatan
Idag känns det mycket bättre. Igår em och kväll mådde jag inget vidare.

Nu ska jag då hoppas på att ingen infektion bryter ut och så ska jag då vänta, igen…
Blir svaret negativt, ingen cancer utan 'endast' förstoring så ska doktorn skriva ut ett slags prostatkrymparläkemedel.
Blir svaret positivt, biopsin visar cancer så får jag ju rätta mig efter det som sedan kommer.
Svaret kommer sannolikt att dyka upp hemma när jag har varit i Corralejo (Fuerteventura) bara någon dag. Så, har jag otur så blir det att sätta sig på första bästa plan hem igen…
Har jag tur så får hustrun hämta ut medicinerna och skicka dem (rekommenderat). Även om de tar tid på sig att börja verka så vill jag ju börja med dem så snart som möjligt.

Halsknölen
Ska till doktor den 17/9-12. Spännande att höra vad denna doktor nu kan ha i tankarna med tanke på att biopsin inte gick att ta.
Jag tycker ju att det kan bero i vart fall till januari. Knölen har inte förändrat sig på över ett halvår och den ger inga besvär.

Resplaner
Ovanstående innebär bl.a. att jag inte beställer någon returresa – om jag nu måste åka hem tidigare än planerat.
Väntar fortfarande på:
– papper från försäkringsbolaget
– att min kontakt i Corralejo (Fuerteventura) hör av sig och konfirmerar att överföringen av deposition, för boendet, har kommit fram.

Värk
Nu när jag ändå är ine på sjukligheter så kan jag ju passa på att lite kort beskriva vad det är för värkproblematik jag har – varje dag.
Min värk är alltså kronisk.
Mest besvär har jag i händer, armar, ben och rygg. Fötter och knän är faktiskt relativt förskonade om jag inte går långa promenader – och det vill jag ju gärna göra så det gör jag ibland trots att jag vet att det ökar värken i knän och fötter.
Värken är liksom dubbel. Den kommer både från leder och muskler.
Därför tar jag f.n. Paracetamol (för muskelvärken) och Ibuprofen (för ledvärken).
Är muskelväårken extra besvärlig har jag Klorzoxaxon (Paraflex) att ta till som muskeavslappande.
Skulle jag få krampliknande värk / smärta, dagtid har jag Tramadol (Nobligan) att ta till. Den är i kapselform och verkar inom ca 20min.
På natten har jag Diazepam (Stesolid) att ta till om jag skulle få krampliknande värk / smärta.
Jag har också en mer långtidsverkande Tramadol (Nobligan) som jag ska ta på morgonen om jag vet med mig att jag kommer att utsättas för något som med största sannolikhet kommer att medeföra ökad värk / smärta. T.ex. en längre resa.

Eksem
Jag har två olika sorters hudeksem. Ett mellan brösten vid bröstbentenets överkant. Det behandlas med Ekonazol / Triamcinolon (Pevisone). Av någon oförklarlig anledning har detta inte visat sig i sommar och inte ännu dykt upp – det brukar det göra?
Mitt andra eksem (seborriskt) sitter i/vid hö ögonbryn och där män har sina polisonger, strax framför örat. För detta eksem har jag Mometason (Elocon) samt ett schampo ketoconazol (Fungoral). Sköter jag den behandligen så håller sig eksemet på en acceptabel nivå men det försvinner inte helt. Jag har lite småproblem med det jämt.

Glaskroppsavlossning
Glaskropparna i ögonen vill inte riktigt sitta fast. I regel en vanlig åldersförändring men kan också vara stressutlöst (kronisk värk är en stressfaktor).
Inte så besvärande. Ibland dyker det upp en och annan blixt i synfältens ytterkanter. Syns mest när det är mörkt och när jag blundar och rör ögonkropparna från sida till sida.

Högt blodtryck
Bara när jag är stressad eller är utsatt för press under längre tid.

Balansproblem
Rätt som det är så ramlar jag. Nu är inte det så vanligt eftersom jag antingen har käpp eller gåstavar.
Att jag ramlar beror inte på yrsel. Det beror på en plötslig kraftminskning i något av benen – oftast höger.

Muskelförsvagning
Med tanke på att jag promenerar en hel del och cyklar så borde jag ha ganska bra styrka i t.ex. benen men det har jag inte. Kraften, i benen, är ca 65% av vad det borde vara.
Det är ungeför lika för armarna.
Det där ställer egentligen bara till problem när jag försöker göra sådant som jag klarade innan – så det låter jag (oftast) bli.

Tinnitus
Besvärar mig mest på morgonen. Jag väcks i regel av den. Vissa kvällar, om dagen varit stressig så kan denna tinnitus göra att jag har svårare än vanlig att somna.
Använder jag hörapparaterna regelbundet så blir dessa besvär betydligt mindre.

Minne
Närminne / arbetsminne och långtidsminne.
Jag har problem med närminnet. Ska jag komma ihåg något så måste jag skriva ned det. Vill jag att det ska hamna i arbetsminnet så måste jag koncentrera mig på att verkligen lära in det.
Det som finns i långtidsminnet är det inget fel på – det fungerar. Problemet är numer att fylla på :me:

Kostintolerans
Mjölk; tål jag inte men jag dricker det i alla fall, ibland, bara för att jag tycker det är gott. Det som händer är att jag dels får ökade sekretion i luftrören och sedan blir det diarré.
Socker eller andra snabba kolhydrater; får jag först gaser av och sedan extrem trötthet, bara att gå och lägga sig. Det blir en slags komatrötthet. Även om jag vill vara vaken så går det inte.
Egentligen är det inte så mycket jag kan äta; långsamt uppvärmd vit fisk och ris samt vatten. Sakta uppvärmd fågel funkar också om jag tar det i mycket små bitar och tuggar väl.
Allt annat ger mer eller mindre diarré.
Denna krånglande mage är sannolikt en konsekvens av den kronsika värken -> stress samt givetvis kombinerat med de läkemedel jag tar emot värken.

Trötthet
Är en direkt konsekvens av en eller flera av ovanstående.

Promenad
Förstår inte hur hon bär sig åt, hustrun. Hon fick med mig ut på en promenad.

Kolmila
Hustrun är också bra på att komma på små trevliga utflykter.
Idag var det dags att tända kolmilan på Hunneberg. Och i år hittade vi dit…

Givetvis började jag med korv & bröd. Lite efter det såg jag att det började röra sig vid kolmilan:
[Bild: Kolmilan Hunneberg]
Här är de uppe och inspekterar milan innan de tänder.

Och först tänder de en en eld ovanför hålet:
[Bild: Kolmilan Hunneberg]
När draget är tillräckligt, puttas vedträn ned i hålet. Sedan gäller det att få bra eld. Mer ved fylls kontinuerligt på. Målet är att fylla upp med glöd till ca 20-30 cm från toppen.

Det blir en del väntan på att dels veden ska brinna och glöda samt att den värsta metangasen ska ha gått ur milan (den kan faktiskt explodera om man 'gör fel'):
[Bild: Kolmilan Hunneberg]
Den rök som ses här ovan innehåller metangas och med jämna mellanrum testar kolaren mängden metangas genom att antända röken.

När all rök brinner är metangashalten hög och när den lågan slocknar är det dags att täppa till hålet:
[Bild: Kolmilan Hunneberg]
Här skyfflas kolstypp (finfördelad kol blandad sand (lera och tjära) upp. Först har man lagt ned ett lager granris för att förhindra stybben från att rinna ned i glöden.
Sedan plattas det och dunkas.
Ett av det sista som görs, på den här kolmilan, är att ta upp några mindre hål i en cirkel uppe på toppen.

Det är via dessa hål som kolare sedan kan kontrollera hur kolningen ska fortskrida. Det ska vara ett visst blås i hålen.
Temperaturen i kolmilan styrs via att man har luftkanaler mer eller mindre öppna nere vid kolmilans bas.

När kolmilan är s.k. fotvarm, ca 80 grader så ska den helst hålla den temperaturen i ca 14-18 dagar.

Denna kolmila är på ca 50 kubik.
På den tiden då kolare var ett yrke kunde en ensam kolare bygga och sköta tre kolmolior som då var på ca 100-150 kubikmeter.

Det är främst barrträdsved som används. Den ved som stoppas in har ett energivärde om ca 50%. Luftfuktigheten (det som gör röken vit) är i skogstorr ved ca 20%,

När kolmilan är färdig öppnar man den från sidan och har allt gått väl får man fram ett kol som har ett energivärde på 90%.

I denna mila tas inte trätjäran vara på. Milan måste i så fall vara annorlunda byggd och den träkol man då får har ett lägre energivärde.

Hälsoläget:
Det är trögt, segt och småvärkigt.
[03-08-015-035]

Tova, Farsan, Skalbagge och LEGO®

Publicerat av
Svara

sömn; OK. I natt igen?

Adventskalendern
Idag var det dags att öppna ruta tjugoen i min LEGO®-Kalender (Kingdoms, 7952) och i lucka nr 21 fanns följande i delar och som jag satte ihop:
[Bild: LEGO-kalender (7952) Kingdoms nr21]
En av de ’goda’ armborstkrigarna. Och ett extra s.k. koger.

Det extra ’kogret’ hamnade i ‘överblivna-lådan’, för jag hittade ingen vettig plats för den inne i borgen.

Den nye armborstkrigaren placerade jag på ’baksidan’:
[Bild: LEGO@ Figuren från lucka 21 (7952) i borgen (7946)]
Valde att göra bakgrunden grå och suddig för att framhäva figurerna.
Vår nye medlem är nästan i mitten på bilden.

Farsan
Nu har vi varit på vårdplanering. Jag var jätteduktig. Sjuksköterskan och biståndshandläggaren fick prata färdigt och pappa fick säga sitt. Och sedan behövde jag inte säga så mycket – det blev så som jag tyckte var bäst…
Far behöver träna (rehabilitera) sig mycket mer och det anses inte lämpligt för han att åka hem. Alla var överens (givetvis inklusive far – han hade vetorätt och utslagsröst m.m.), far blir kvar på vårdavdelningen å Uddevalla sjukhus tills det blir en plats ledig på s.k. korttidsboende. Där kan han mer frekvent träna upp styrkan i främst vänster ben och när han känner sig trygg så blir det hembesök där man testar och ser hur det fungerar.
Tröskeln in till WC ska då vara åtgärdad och köra in sig på elrullstolen kan han börja med på korttidsboendet.
Målet är att han ska vara hemma om ca 4 veckor.

Så om vi ska fira jul, med far, i Uddevalla eller å korttidsboendet i Trollhättan är i skrivande stund – oskrivet…

Bilder
Gick igenom lite gamla bilder, hittade den här. Satt på Tova när vi var i Gävle 11/9-2010:
En Strimlus (Graphosoma lineatum):
[Bild: Strimlus (Graphosoma lineatum)]

Åsså en bild på Tova från samma dag:
[Bild: Tova i Gävle]

9/9-2010:
Det gäller å hålla koll…
[Bild: Tova i Gävle]

Provar fådda kläder, köpta på Gekås, Ullared:
[Bild: Tova & Mamma i Gävle]
Skitsvårt att få bort reflexblänk…

Hälsoläget:
Har tagit ett antal extramediciner idag. Ländryggen bli bara sämre. Och mina eksem; nu lossnar skinnet… Min tinnitus härjar på. Trögheten och segheten i muskler och leder är också på plats. Prostatan verkar ha lugnat ned sig? Och ögonglaskropparna verkar sitta fast, BLTR känns normalt (vågar inte kolla). Det tyder på att jag i vart fall inte är mentalt stressad – alltid något…
[04-07-025-025]

Turkiet – Alanya – Dag 16 av 62

Publicerat av
8

Planering:
Utforska Alanya

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild

Så här blev det:
Redigerade: fredagen den 16 oktober, Dag 15.

Djur
Egentligen är det märkligt, men det är få människor som känner till att världens mest uppmärksammade rovfisk förekommer i medelhavet.
”Andra områden där vithaj tycks förekomma i relativ större utsträckning är centrala Chile, New England, Medelhavet, Nya Zeeland och Japan vilka tillsammans med de fengågnsrika öarna utanför centrala Kalifornien, södra Australien och Syd Afrika utgör ´hot-spots´ för vithaj.”
Källa: Svenska Hajföreningen: [http://wse113466.ta35.talkactive.net/haj.asp?v=kanda&id=28]

”Vithajen har en av de största geografiska utbredningarna av alla hajar och förekommer i de flesta hav, som Stilla havet, Atlanten, Indiska oceanen och Medelhavet.”
Källa: sv.wikipedia.se [http://sv.wikipedia.org/wiki/Vithaj]

Pratade med tjejerna som jobbade på turbåtarna om detta, de såg ut som frågetecken.

Jag har vetat om det länge. Det finns vissa källor som menar att Vithajen (Carcharodon carcharias) använder Medelhavet som uppväxtplats för sina småttingar, andra menar att de funnits där sedan urminnes tider andra menar att de kom när Suezkanalen blev till. Jag vet inte och tänker inte ta ställning men de verkar ju helt uppenbart finnas här – nu. Visste ni det?

Om jag har förstått det hela rätt så är faktiskt vithajen vanlig i medelhavet men den angriper inte. Det talar faktiskt för att den ska till att föda eller precis har födslat. Medelhavet skulle därmed kunna vara en ’barnkammare’.
Möjligtvis en parningsplats. Någonting i bakhuvudet surrar om att hajar inte äter när de är på ’G’, så att säga.
Men jag hittar inga belägg för det, mer än att man observerat ovanligt stora vithajar.

Mera tillbud…
Var till toaletten i natt. Fällde upp locket, skulle sätta mig, halkade på badrumsmattan. Locket till WC-stolen gick sönder:
[Bild: Söndrigt toalock, i Turkiet]
Locket var alltså uppfällt när jag ramlade baklänges, med ryggen före, givetvis..

Så här ser det ytliga skadorna ut:
[Bild: Skada efter fall mot toastolen, i Turkiet]
Det känns som om jag klarat mig från inre skador om vi räknar bort känslan av en liten psykisk ’knäck’…

Så nu blir till att åka ut på stan och leta ett toalock som är så likt som möjligt.

Toalock
Hittade inget som var ’så likt som möjligt’. Jag tycker att jag hittade ett som var snyggare:
[Bild: Nytt helt toalock, i Turkiet]
Det kostade 27 Lira (ca 130 SEK). Är inte det dyrt t.o.m. i Sverige?

Metro
Heter affären som jag köpte toalocket i. Det är en slags grossistbutik, liknande Willys. Det har jag begripit.

Vid dagen besök höll jag på att få dåndimpen. Jag har varit där och både handlat och tittat runt flera gånger men idag vägrade de släppa in mig. Jag måste ha ett Metro-kort. ”Fint, ge mig ett då.”, svarade jag. ”Du måste ha ett företag, här i Turkiet.”

Jag blev mållös efter en hel del dividerande och jag förklarade att jag cyklat nära 10 km för att komma till deras butik så skrev hon till slut ett tillfälligt papper som gav mig rätt att handla i butiken.

Studerade sedan insläppet ett tag. Inte en Turk blev stoppad eller kontrollerad en och annan icketurk slank igenom efter som de såg ut som Turkar. Inte kan man ju bli förbannad – meningslöst. Men snacka om att känna sig diskriminerad.

Och jag begrep ju vad de var ute efter. De ville inte att främst turisterna skulle kunna handla billigt.

Sårkontroll
Dagens sårkontroll under högerfoten är klar:
[Bild: Sårkontroll, i Turkiet]
Ser att det sitter lite smuts under det lösa skinnet mest till vänster.
Annars ser det väldigt bra ut men det känns inte bra att gå på…
Visst är det bra med småkameror med riktigt bra närbildsförmåga.

Bad
Dagens bad. Nästan ingen vind. Varmt. Svalkade gott.

Vilat
Sov en stund i eftermiddagsvärmen (siesta). Passade på att lufta såret under foten.
Innan jag satte på nytt vattenavvisande plåster så gjorde jag rent såret mer noggrant. Nu ska det inte finnas några små svarta ’fläckar’ kvar. De som syns på bilden, här ovan.

Hälsoläget:
Jag får se till att leva lite försiktigare. Det är ju kanonbra att mina rygg- och hudbesvär ’försvinner’ men jag kan ju inte hålla på å skaffa mig nya besvär – hela tiden…

Min tinnitus är kvar.
Min taskiga mage krånglar fortfarande.
Frånvaron av känsel på höger tummes vänstra sida är kvar.
Postatabesvären, är kvar
Glaskroppsavlossningen hade ett skov för några dagar sedan. Då såg jag mer ’ljusblixtar’ än vad jag gjort på länge.
Hur det är med blodtrycket vet jag inte (kanske lika bra…).
Några ’Svenska’ hudbesvär har jag inte. De försvann första veckan.
Värken (från ryggen) har minskat med närmare 80%
Övriga besvär, relaterade till ryggen, stickningar, hugg, plötsliga känsel- och kraftbortfall är obefintligt.

Mest besvärande, just nu, är längtan efter hustrun och såret under högerfoten.

Min sjukhistoria 2007 (januari-oktober)

Publicerat av
Svara

Börjar året med 50% arbete. Ett gäng diffusa besvär utvecklar sig. Blir fortare trött. Mäktar inte med att träna in ett nytt BAS-jympapass. F&S VBG ger sitt tillstånd till att jag får köra höstterminens pass.

Dåvarande verksamhetschef i F&S stökar till det på så vis att jag får byta lokal. Min jympa flyttar från Onsjö till Hagalhallen. Inte bra, riktigt dåligt.

Jobbet känns mer och mer belastande. Nästan kontinuerliga samtal med chefen om att vi måste prioritera bort arbetsuppgifter. Jag kan inte sköta 100% arbetsuppgifter inom 50% arbetstid, att det ska vara så svårt att fatta?

Besvärsläget:
Känselförändringar i vänster lillfinger och lillfingersidan av vänster underarm. Mer autonoma muskelaktiviteter (sammandragningar, ryckningar) i triceps vänster och även höger arm. Något ökad värk i höger arm. Mer motstånd i benen när jag promenerar. Får brännande / svidande värk / smärta i vänster fot, efter ett tag, när jag promenerar, går över mot slutet av promenaden. Tinnitus oförändrat. Något bättre i magen.

Försökte, trots besvär, att arbetsträna upp till 75%. Fast egentligen var det mest för att jag inte hann med att göra alla de arbetsuppgifter jag hade, inom mina 50%. Det sket sig…

Nya tag med chefen om färre antal arbetsuppgifter.

Magen krånglar.

Noterar att jag ofta tar koffeintabletter och köper, och dricker energidrycker, för att orka med. Känner mig ofta helt slut. Väldigt trött.

Behöver vila oftare och längre.

Det som lättar upp den här våren är ett antal investeringar, bl.a. en ny liten digitalkamera och så en riktigt digital systemkamera. Tillbringar många timmar ute i naturen och smyger omkring, mest på ormar. Glömmer, känner inte, alla besvär när jag ”smyger”.

Börjar få koncentrationssvårigheter och minnesstörningar. Noll marginaler. Fortfarande problem med kraften i benen? Stora problem med orken, sover mycket. Utöver vanlig nattsömn (ca 8timmar) kan det bli 2-4 timmar på eftermiddagen också.

Mer värk i nacke och övre delen av ryggen. Mer värk i vänsterarmen, utöver den i högerarmen.

Märker att jag bara klarat att jobba ca 3 timmar sedan kan jag inte koncentrera mig längre och väsandet (tinnitusen) ökar och blir mycket störande.

Semester:
Vi åker till England med flyg och hyr en bil (Ford Focus 06:a). Vänstertrafik med en invand vänsterstyrd bil, det fixar jag. Men en högerstyrd bil! Istanes! Det var svettigt.
Men trots det, översvämningar och terroristhot samt exploderande gasbilar så var våra 14 dagar i främst södra England helt underbara. Jag fick bese och uppleva Stonhenge, Lands End, Eden Project, Dartmoor, Exmoor, Peak District och Sherwoodskogen.
När vi var i Manchester fick jag ett SMS från sonen som meddelade att vår hund bitit av en bit av ett öra på en annan hund. Attans!

Torsdagen den 12 juli 07 kl 08:00 fick vår Collietik Tessie somna in. Hon blev 3½ år. Aggressiviteten gick över styr och blev bara värre. Riktade sig emellanåt även mot folk.

Semestern avslutades i Skåne med start på Kronovalls slott och slut på Löderups Strandbads Camping. Snacka om klassresa. Och vi trivs definitivt bäst på campingar.

Noterar att längre promenader skapar nära-döden-upplevelser. Och så har jag fått tillbaka det där irriterande ”duttandet” eller dunkandet i vänster öra. Det skedde när jag flög hem från England. Och så gör det rackarnas ont i vänster fot, på insidan, vid fotvalvet.

Efter kontakt med vårdcentralsdoktorn blev det sjukskrivning. Från 30/7-07 arbetar jag 25%.

Ringde distrikssjukgymnastiken och fick en tid. Det bestämdes att jag skulle testa akupunktur (igen). Förra gången (2004/2005?) hade sjukgymnast Johan problem med att få in nålarna, de böjde sig. Ibland berodde det på att huden var hård, läderartad (s.k. apelsinhud). Det beror på att huden inte får tillräcklig blodförsörjning, vilket i sin tur beror på att underliggande muskulatur är så hårt spänd så att de, i princip, stryper blodförsörjningen till huden.
Nålarna böjde sig också p.g.a. allt för spända muskler. De var så hårda så nålen helt enkelt inte gick att få in. Han fick lägga nålen utmed muskeln.

Den här gången var det annorlunda. Musklerna och huden var något mjukare. Sjukgymnast AC fick för det mesta in dem. Däremot noterade jag att de nålar som sattes på vänster sida gjorde så ont så att jag nästan flög i taket. Höger sida var inget att orda om.

Eftersom jag fick den här akupunkturen främst för att stressa av – få musklerna att slappna av. Så sket sig ju det liksom. Nu var jag ju hyperstressad för själva akupunkturen. Den eventuella avslappande effekt akupunkturen hade hjälpte ju i så fall bara mot stressen inför akupunkturen.

Vi 7:e eller möjligtvis 8:e tillfället bad jag AC om att få slippa mer akupunkturbehandlingar. Kunde vi hitta på något annat?

Det blev bassängavslappning, i väntan på deltagande i en stresshanteringsutbildning. Den utbildningen startar i början på 2008.

Glaskroppsavlossning: En olycka kommer sällan ensam…
Har i några dagar haft problem med ljusblixtar i främst vänsterögats periferi. Var till ögonmottagningen. Doktorn hittar ”grodyngel” i ögat och konstaterar att jag sannolikt har s.k. glaskroppsavlossning. Normalt leder det där till näthinneavlossning. Men eftersom mitt synfel är så pass litet (+3) så är min glaskropp relativt rund. Och det ska då minska sannolikheten för näthinneavlossning.

Efter många om och men lyckas jag få till stånd ett s.k. avstämningsmöte (rehabiliteringsmöte) med min vårdcentralsdoktor, handläggare från försäkringskassan, min chef och en representant från vårt s.k. personalkontor.

Sedan en kort tid tillbaka funkar det mycket bättre på jobbet, chefen har börjat fatta. Numer har jag egentligen bara en enda arbetsuppgift som då ska skötas på 10 tim/vecka. Jag är ansvarig för en IT-inventarieförteckning (ca 1000 apparater) och så ansvarar jag för s.k. Ny- och ReInvesteringar. Det är snudd på att jag hinner med…

Ett par dagar innan, avstämningsmötet, har jag en träff med handläggaren på FK. Då höll jag på att få hjärnsstörtning, också. Jag fick det några dagar för detta möte. Det var när jag fick kallelsen till avstämingsmötet som FK ”tog över” från mig. Jag är alltså den som egentligen initierat och begärt mötet men FK skickar en kallelse i den kallelsen kan jag bl.a. läsa:
”Vi vill redan nu upplysa dig om att om du vägrar medverka eller delta i utredningen kan det medföra att din sjukpenning sätts ned eller dras in.” Läs mer om det meddelandet på min andra blogg: ngn.blogga.nu Tisdag 2007-09-25.
Notera också att när man är sjukskriven och har sjukersättning så får man sjukpenning på den del man inte har sjukpenning för. Och att det är olika handläggare. Den som handlägger sjukpenning kan oftast inget om sjukersättning och tvärt om. Så här kan det bli även om du är sjuk för samma sak. Det märkliga är att omfattas din sjukdom helt av sjukersättning så är försäkringskassan lugn och du kan koncentrera dig på att lindra dina besvär och sköta eventuellt jobb.
Men blir du sjukare (samma sjukdom) och då hamnar inom sjukpenningen, ja då jagas du med blåslampa och handläggarna på FK är stirriga värre och väldigt ”på”. Och så, helt plötsligt, gäller inte reglerna för sjukersättning? Sjukpenningsreglerna ”går före”? Märkligt, mycket märkligt. Inte undra på att de går på knäna, inom FK.
Dessutom har de noll koll på din dokumentation om du omfattas av mer än ett regelsystem. Handlingarna är knutna till aktuell handläggare, personligen och är då denne borta så kommer man helt enkelt inte åt handlingarna, om de nu är inlåsta som de ska vara. Jösses!?

På avstämningsmötet bestäms inget annat än att jag ska göra det jag redan börjat göra.

På jobbet gruffar chefen om att jag kanske måste byta rum. Det rum jag har (och har haft i många år) behövs bättre till de som jobbar heltid. Jojo, sedär, så går tankegångarna gentemot de som är sjukskrivna och inte jobbar fullt ut, undan med dem bara. Läs mer på: ngn.blogga.nu 2007-okt-17.

De läkemedel jag för närvarande ”laborerar” med är: Diklofenak (bör jag ta minimalt med tanke på risken för hjärtpåverkan vid ansträngning (jag jympar ju emellanåt)). Alvedon + Brufen (eller Ipren eller Alindrin) eller Magnecyl. En kombination som inte ska föraktas. Tar det på morgonen och mitt på dagen vid behov. Paraflex + Alvedon till natten. Känns inte som om Paraflex har den muskelavslappande verkan jag behöver, men jag testar ett tag till. När det är riktigt spänt tar jag Stesolid till natten, någon gång per vecka.