Bild på bloggens författare

Nisse

blogg.ngn.nu

Tiden före (historiken) till den här bloggen finner du här
(fast jag är 'snart' klar med att ha överfört 'allt', hit):
ngn_blogga_nu




sömn; helt ok. Sent i säng, tidigt upp.

Utanförskap
Det är mycket i det begreppet som stör mig. Mest att det före 2008 betydde just 'utanförskap'; att vara utanför i allt.
I.o.m. alliansens intåg fick begreppet en annan betydelse. Då blev alla de som inte jobbade, satta i utanförskap. Begreppets definition gjordes om men tilläggen offentliggjordes aldrig.
Det skulle givetvis ha myntats som; 'de som inte jobbar och därmed inte gör rätt för sig'. Men så krasst kan man ju inte formulera det – det skulle i så fall betyda politisk harakiri.
Dessutom finns ju risken att det låter näst som en klassindelning och det är ju fult och omodernt och är egentligen inte detta med klass något kommunistiskt (sett ur en alliansanhängares synvinkel och inom dess mentala kapaciet)?
Alltså låter det mycket bättre med: 'Utanförskap'.
Sedan klappar de till och menar i samma andetag att dels finns det massor som tvingats in i utanförskap (sjuk- och förtidspensionering) och dels de som vill vara där…? Fuskarna och latmaskarna. Och luskar man lite i maktens korridorer så vill man gärna räkna in alla arbetslösa i den där gruppen som frivilligt satt sig i utanförskap. För vill man – så finns det jobb – basta! Det är politiskt bestämt.
Att sedan samma politik tycker att en bra arbetslöshetsnivå är ca 4% och ska hållas där ses inte som en motsägelse. Full sysselsättning innebär inflation (lönerna stiger). Och dessutom, är inte det också lite kommunistiskt, eller? "Arbete år alla", typ.
Det skulle ju kunna ge arbetstagarna någon slags makt å så kan vi ju inte ha det.
Bestämma lönenivå (åt sig själv) det får bara direktörer göra.

Utförsäkring
Flera ledande regeringspolitiker har uttalat sig och sagt att de diskuterar inte utförsäkring eftersom den inte finns och inte kommer att finnas.
Smart grepp att politiskt möta ett problem som skapar gigantiska ekonomiska problem, personliga lidande och ökar klassklyftorna (är alliansen kommunister?).
I ett avseende har de faktiskt rätt. Ingen Svensk medborgare kan bli 'utförsäkrad'. Har du varit Svensk medborgare i 5 år, per definition, så har du rätt till insatser från det Svenska Trygghetssystemet (det som är kvar av det) och i det ingår att du alltid är försäkrad, via Försäkringskassan.

Problemet är ju att de nya sjukförsäkringsreglerna gjordes om – kallades för Rehabiliteringskedjan – och det sattes en tidsgräns för hur länge – en del – får vara sjuka. Och när den gränsen var nådd så sattes dennes sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) till 0; 0 kronor. Man nollades. Nu kunde inte regeringen tillåta att FK meddelade folk att de blivit 'nollade' och satta i ett mycket tydligt utanförskap – medvetet skapat av ett regelverk. Då var Utförsäkrad bättre. Av två onda ting…
Smakar man på det ordet lite så upptäcker man att det faktiskt läggs lite skuld på den som varit försäkrad (som egentligen fortfarande är det).
Du har blivit utförsäkrad och det är ditt eget fel. Du har inte blivit frisk inom bestämd tid. Fy på dig. Du blir 'nollad' och kallas 'utförsäkrad'.
Här har politiken tänkt fina tankar och bestämt att du ska bli frisk och så blir du inte det? Vet hut, människa!

Om du eller ett ombud anmäler dig till Arbetsförmedlingen (AF) och godkänner de arbetsmarknadsinriktade åtgärder de erbjuder dig (sedan behöver du inte göra dem om din hälsa inte tillåter det) och låter tiden gå (3mån), du får ersättning från AF. Efter 3 månader är du välkommen till FK igen för då anses du ha kvalificerat dig för en ny sjukperiod och får tillbaka den sjukpenning du hade innan du blev 'nollad'.
Egentligen ett jättekonstigt tänk – regelmässigt – den nya SGI:n borde ju egentligen baseras på ersättningen från AF.
Därför, bl.a., har de nu tagit bort 'nollandet'. Däremot kvarstår 'utförsäkringen', att din sjukperiod är slut (men du är välkommen tillbaka om 3 månader om du anmäler dig till AF och fortsätter göra det du gjorde när du var sjuk – att vara sjuk…).

Rehabilitering
Något som har mycket med utanförskapet att göra är den s.k. rehabiliteringskedjan. I de regeländringar och omskrivningar av en del lagar ingick också att flytta rehabiliteringsansvaret från arbetsgivaren till FK.
Den främsta effekten det fick var att det då blev fritt fram för arbetsgivare, offentliga som privata att avskeda folk som var mer eller mindre halta och lytta. Lämpa över rehabiliteringsansvaret på FK som i det fallet är fullständigt tandlösa och inkompetenta.
S.k. resursföretag såg dollartecken som mjölkades från statsskattkassan.

Det som smakar illa i munnen, tycker jag, är de arbetsgivare som avskedade folk som inte 'passade in' och sedan anställde dem via AF:s lönebidrag. Ett megaslöseri med skattemedel och ett behandlande av människor som inte med bästa vilja kan kallas humanitärt. Cynism är ordet som är mer adekvat. Och ansvariga skulle jag vilja ge en omgång med käppen! (Trots att jag är pacifist – ingen regel utan undantag).
Ett exempel är VGregionen och deras NU-sjukvård. De har gjort sig av med 100-tals anställda som har olika skador (i många fall arbetsskador) inte längre kunde arbeta som det de var kompetenta för. T.ex. en undersköterska som fått anpassade arbetsuppgifter inom något administrativt och saknade administrativ behörighet -> väck och 'in' i utanförskapet. Exemplen är otäckt många…

Bidragsberoende
Alliansen vill ju gärna kalla alla de som inte bidrager till (deras) välfärd genom arbete för att vara bidragsberoende. Oavsett om de får ersättning eller stöd. Det är ytterst få som egentligen får (och har rätt till) regelrätt bidrag.
Här vill jag gärna räkna bort 'barnbidraget' eftersom det går till alla barn oavsett behov.
Det finns säkert fler bidrag som kan bedömas på liknande vis.

Jag har flera gånger hävdat att, den som grupp sett, största bidragsmottagaren är företagen och det fortsätter jag hävda. Här är det dock så märkligt att företagen faktiskt söker 'bidrag' men det de får kallas 'stöd' eller arbetsmarknadsåtgärd.
När det gäller ekonomiskt bidrag, till marknaden nämns aldrig 'bidrag'.
U-länders bistånd verkar också vara fredat och det tackar vi för.
Nu tänker jag gå ett steg längre än vad jag gjort tidigare – jag påstår att sittande regering har skapat företag som är bidragsberoende. Jodå, och då menar jag främst 'RUT'.
Den föregående regeringen skapade ROT.
Ett bidrag som kallas skattesubventionering. Sektorer där priserna, för konsumenten stigit ca 300-400%. Kostnaderna är nu uppe i liksom normalnivå så skattesubventionen borde ju rimligtvis med lätthet kunna slopas. Fråga inte mig av vilken anledning det inte sker. Att t.ex. RUT-företagen då hotar med att gå i konkurs är ett hot som bör sättas under lupp.
Grundtanken med RUT var att det skulle vara ett igångsättande.
Men jag tror att RUT kommer bli kvar, på samma vis som ROT.
För, här får ju politiken ge skattepengar till marknaden, företagande som gör något så behjärtansvärt att de ger folk jobb. Jobbcoacher är ett annat exempel på skattefinansierade jobb.
Att den inställningen sedan skapar arbetslöshet och tvingar kommuner, regioner och statliga arbetsplatser att spara och göra sig av med anställda är inget som nuvarande politiker tycker är fel. De tycker det är bra.

I ett allianshuvud anses den offentliga sektorna vara en tärande sektor och enligt dem generar 'den' aldrig några 'riktiga' jobb.
En passus: Vad är det som finansierar en politikers lön och verksamhet? Inkludera i det en politikerpension som fås, fram till ålderspensionen…
Allt offentligt finansierat ska bort – köras i botten – ge dem inga resurser. Sedan ska de konkurrensutsättas.
Då kan sedan fina välputsade vinstdrivande privata initiativ (skattefinansierade) komma och rädda upp det hela och folkmassan kommer att motta detta med stor förnöjsamhet.
För visst är det privata initiativet bättre än det offentliga? Hör bara på hur många resonerar i samband med t.ex. friskolor. Det är mycket bättre inom friskolan – den kommunala skolan, där är det bara skit och inget händer.
Tyvärr är ju detta sant (i en del fall) – men fundera på vad det kan bero på?
Liknande resonemang går att finna inom hälso- och sjukvården. Nu senast, våra vårdcentraler.

EU
Allt skulle ju bli så fritt och bra, med EU. Fri och rörlig arbetskraft. Inga tullar. Inget passvisande. Gemensam valuta. Starkare (ekonomiska) marknader och som på beställning ökad välfärd.
Hur ser det ut?
Av vilken anledning tar jag upp EU?
Främst två anledningar:
1. Ett av 'kraven', de s.k. konvergenskraven stipulerade att vår offentliga sektors kostnader inte får överstiga 2% av bruttonationalprodukten (BNP) – om vi ville vara med. Vid tiden för vår ansökan och inträde låg vi på 4% av BNP. Politiken lovade EU att det där skulle fixas till och det var Göran Persson (s), främst, som lovade det.
Effekten blev en radikal bantning av all offentlig verksamhet. Men det fick inte påverka kvaliteten – färre skulle göra mer.
Detta bäddar ju givetvis för privata konkurrerande initiativ. Hela EU bygger på den s.k. nyliberalismen och är därmed mycket marknadsvänlig (kapitalistisk).
2. 'Fri rörlighet' gäller inte arbetslösa i Sverige som har anmält sig till den Svenska Arbetsförmedlingen (AF). I princip får du inte lämna boendeorten men så taskiga är inte AF. Nu är gränsen Sveriges gräns. Den som är under åtgärd inom AF har heller inte rätt till semester.

Sedan;
Har ni försökt ta er in i Storbritannien (England) utan pass?
Vad beror det, egentligen, på att alla EU-länder inte är anslutna till den monetära unionen (gemensam valuta euro €)? Kan det vara så att det, på sikt, visat sig vara lite ekonomiskt fördelaktigt att stå utanför? Hör med en del nationalekonomer.

Fackförbunden
Jag har full förståelse för dem som lämnar sina fackföreningar. Inte p.g.a. alliansens chockhöjning av a-kasseavgiften (för mig fullständigt obegripligt tilltag) utan p.g.a. att de, fackföreningarna, helt enkelt är flata, uddlösa, fega etc.
Jag misstänker att, i de flesta fall, ställs de fackliga representanterna inför valen; pest eller kolera.
På något liknande vis gjorde vi med våra barn. Vi gav dem två alternativ, vilka vi kunde tänka oss bägge och så fick de själva välja – alla blev nöjda! De fick själv bestämma (välja fritt) och för oss blev det bra vilket som.
Så gör ju arbetsgivarna med facket nu – ser inte facken det?
Var är kampviljan?
Är det bara sementerade s.k. fackpampar som sitter i förbundens ledningar?
I så fall borde väl föreningarna revoltera och avsätta konservatismen?
Inget händer?
Anställda går på knäna. Gråter när de kommer hem. Tar kortare och oftare semester – för att orka.

Kooperativ
Ser jag personligen som en lösning. Den är inte offentligt ägd eller styrd samt tär inte på skattemedel. Den kan agera inom marknaden (kapitalismen) utan att direkt styras av den.
Kooperativet ägs och bekostas av medlemmar. Medlemsägt. Verksamheten i sig genererar inkomster som vid eventuell vinst genast återinvesteras eller fonderas i verksamheten. Eventuell vinst kan också generera att medlemsavgifter alternativt (ekonomiska) insatser minskas eller återbetalas.
Hade jag ork så skulle jag försöka starta och driva massor med kooperativ.

I det läge Sverige är i nu finns det massor med utrymme för kooperativ. Ett kooperativt företag har också betydligt mer demokratiska 'spelregler' än det privata initiativet där kapitalet helt styr.
Inom offentligheten brottas det ju med minskade anslag och resursbrist. Kvaliteten ifrågasätts ständigt och ofta är inte arbetsplatserna speciellt demokratiska utan strikt hierarkiska.
Av någon märklig anledning så anstränger sig offentliga verksamheter att leka privata företagare – obegripligt!
Tänker då mest på det politiska initiativet att införa s.k. resultatenheter vilket fått till följd att nu samarbetar inte verksamheterna. Misstänker att motsatsen är vanligare.
Och, även om resultatenheten presterar mer och bättre så får de inte behålla 'vinsten'. Helknäppt!

eniro & hitta.se
Ringde eniro. Söker man på mitt namn kan man hitta 4st mobilnummer som inte är aktuella. Inom 48 timmar ska det vara åtgärdat.

Promenad
Kom ut av egen (mental) kraft. Solen sken, såg väldigt lockande ut. Lite kyligt kanske men mätarna visade plusgrader. En isande kall sydlig vind var det jag missade att kolla innan jag gick ut. Nu är jag ju en kämpe… så det blev en promenad ändå.

Farsan
Han ringde. Tydligen hade kommunens arbetsterapeut och sjukgymnast varit där. Han var helt slut. "Allt är bara snurrigt. Jag hade velat att du skulle vart med.". Satt i rullstolen. Ville egentlig läggas i sängen men…, jag jag vet inte av vilken anledning de lämnade honom i rullstolen om han nu var så trött?
Sedan demonstrerade de en slags skiva som skulle kunna användas som s.k. rullstolsbord men då fick man tejpa fast det?[*] Va f-n! Vad håller de på med? Givetvis borde det finnas rullstolar med s.k. rullstolsbord som den rullstolsberoende enkelt kan sätta dit och ta bort. Fattar inte vart de vill komma?
Far orkade i vart fall framföra att arbetsterapeuten skulle ringa mig och det är ju i så fall lika bra så kanske jag får en del svar.
[*] Misstänker att det är ett s.k. Transparent bord (bricka) och ska fästas med kardborreband i armstöden:
[Bild: Transparent bord till rullstol]
(Bildkälla: etac; www.etac.se)
Skulle inte förvåna mig om de ställt dit ett sådant, utan kardborrefästen…

Fick meddelande från arbetsterapeuten och jag har svarat på det:

"Hej!
Sjukgymnast och jag (arbetsterapeuten) har träffat Nils idag. Jag berättade för honom att vi ville träffa honom för att prova förflyttningar, men han har svårt att ta beslut när du inte är med.
/Det beror på att han lätt blir förvirrad och inte fattar vad som egentligen händer, när det kommer andra än den hemtjänstpersonal han är van vid.

Har du möjlighet att närvara vid nästa tillfälle som vi ska träffa Nils? /Jag har förklarat för honom att min närvaro inte krävs men vill han att jag ska vara med som någon form av stöd eller översättare så får jag väl göra ett försök – men nu är ju jag sjukpensionär så det kan bli knepigt, det är inte alltid kroppen orkar. Far har inte riktigt tagit in det. Han vill gärna se mig som frisk och kompetent.

Jag tittade på toalettförhöjningen och den sitter fast. /Det såg jag också och det har jag skrivit på 'lappen'.
Det var toalettstolen som inte var fastskruvad i golvet. /Det såg jag också och även det har jag skrivit på 'lappen'.
Har skruvat åt den, men det kan ju vara så att det lossnar igen och då kanske fastighetsskötaren borde titta på det. /Jo, det är ju en hyresrätt.
Nils upplever att toalettstolen är låg, men den är lika hög som rullstolen. Vi bedömer att det blir onödigt högt men en högre toalettförhöjning och vill avvakta med att prova det. En för hög toalettförhöjning kan göra att det klämmer under låren. /Ni har säker rätt i er bedömning inget jag kan bedöma. 

Nils fick prova att gå med rollator och går med på att prova detta. Vi bedömer att han bör gångträna för att behålla rörligheten i höften, samt att det kan minska smärtan om man rör på sig regelbundet. Hemvårdspersonalen ska få instruktioner om gångträning med rollator. /Låter bra, vad gillade far det? Angående smärtan, är den utredd? Mig veterligen så har den inte blivit undersökt någon gång. Min gissning är att den egentligen inte direkt måste ha med lårbensbrottet att göra. Smärtan strålar från knät och uppåt. Låter mer som ett nervkläm alternativt taskigt muskelfäste. Han föll ju två gånger strax innan han bröt sig.  

Vi har tagit repstegen åter som låg på byrån i sovrummet (grått band med röda handtag). Vad vi förstår så använder han inte den. /Sist jag pratade med far, om den, så har han aldrig använt den. Inte ens innan han bröt sig och då lättare kunde ta sig ur sängen.

Jag har lämnat ett bord till rullstolen som han får prova om det kan vara till hjälp. Detta bord är det som finns till denna modell av rullstol. /Han ringde mig om 'glasskivan' som ska tejpas fast. Jag förutsätter att far missuppfattat något där. För till den modellen ska det höra till kardborrefästen eller annan fästanordning för att hålla fast brickan i armstöden.

När far ringde mig var han helt slut och hade svårt för att göra sig hörd (matt i rösten). Han ville egentligen ha blivit lagd i sängen.
Nu är ju far fåordig och ofta överdrivet positiv eller så tiger han tyst helt.
Men efter gångträning så nog borde det innebära att man klurar ut att en gammal gubbe kanske blir extra trött.

Annars tycker jag att han verkar befriande bättre. Igår var vi via färdtjänst och besåg utställningen om Skoftebyn – i Skoftebyn, av Skoftebybor.
Jag var tröttare efter det än vad far var.

Varje gång jag är hos far så pratar han om den s.k. elarbetsstolen.
Är det fullständigt omöjligt att få dit den? Den är ju beviljad och beslutad.
Jag köper inte att det skulle hämma far – han är ju skitgammal och har hur många rörelseproblem som helst (efter en eller flera stroke och två lårbensbrott, ett på vardera ben). Trots det så är han enveten som få.
Jag kan inte se att den ena utesluter det andra.
När personal inte är där så ska han ju inte utföra någon stå- eller gångträning och om han då via en s.k. elarbetsstol kan öka sin rörlighet när han är ensam ser jag bara som positivt och berikande.
Eller, finns det något annat som skapar detta, som jag upplever det, motstånd? Hitintills har far & jag inte fått hållbara argument.
Om vi utgår från hur situationen var för Nils när elarbetsstolen beviljades,
beslutades och beställdes så har han väl egentligen inte nu, mindre behov av den, eller?
Hälsningar,
/Vänligen
arbetsterapeuten och sjukgymnasten
/Nisse"

Min kontorsstol
Har ännu inte fått svar från Kinnarps så nu dundrade jag på och skickade meddelandet till samtliga säljare i Trollhättan.

Hälsoläget:
Hyfsat bra dag. Mest besvärande var promenaden, då kändes det i ländryggen och sedan fick psyket sig en knäck när far ringde och berättade att kommunal arbetsterapeut & sjukgymnast varit där och skapat förvirring. Då blir jag trött.
[01-05-025-025]

 
Skicka den här texten/blogginlägget Skriv Ut Det Här Inlägget

2 Kommentarer till “Utanförskap m.m. Varning för massor med ord!”

  1. Monika Turkey

    Oj, det var en massa!

    Enda raka kommentaren jag har är att det är bara mellan Schengenländer som vi kan resa utan pass. England ingår ju inte i Schengenavtalet.

  2. nisse nisse Sweden

    Sant!
    Missade faktiskt Schengen. Schengen fanns ju innan EU bildades å ett av ’löftena’ som avgavs av JA-sägarna här i Sverige var just ’passfrihet’ inom medlemsländerna. Sedan gjordes ju krumbukten att schengen gjordes till en del av EU. Så var det egentligen inte tänkt.

    Kramar! [Bild: Hjärtliga Hälsningar!]
    [Bild: Sveriges Flagga]

Skriv en kommetar till “Utanförskap m.m. Varning för massor med ord!”

Canada Den här flaggan kommer att visas tillsammans med din kommentar (på första 'nivån').


Pga av spam så går det inte längre att sk prenumerera på kommentarer till inlägget.
Dessutom, din kommentar visas inte förrän jag godkänt den.

Proudly powered by WordPress. Temat (layout) gjort med WordPress Theme Generator.
Copyright © blogg.ngn.nu. All rights reserved.
Creative Commons License NGN-Konsult © 2007
This work is licensed under a Creative Commons Attribution 2.5 Sweden License.