- blogg.ngn.nu - http://blogg.ngn.nu -

Måndag rensdag.

Besvärsläget
Kanske inbillar jag mig? Men det verkar som om min tinnitus kommer och går? Det är positivt. Satt precis är framför tangentbordet med ett farligt väsen i huvudet och plötsligt upphörde det? Nu är det bara ett sus (kl 09:15). Märklig känsla.

Klockan 10:00 satte det igång igen :meSad:

Men värken i höger överarm har ökat. Det tror jag att jag vet vad det beror på. Det var en avloppsrensningsfirma här och härjade på morgonen, till kattens stora förskräckelse. Nu är det rengjort, från grunden så att säga.

När de var klara så spanande jag in under diskbänken på alla rör och krokar och så såg jag en liten pöl med vatten, under en böj. Det kallas vattenlås. Det jag vet är att det inte ska vara vatten, där.

Började pilla med det hela. Lossade på några fästen. Grejorna är av plast och åtdragningarna är greppvänliga så det behövs inga verktyg. Höll på och lossade och skruvade åt. Jag vill ge upp. Jag fick inte stopp på droppandet.

Nu var ju pojkarna (ja det var bara män i firman) de främst misstänkta. Det droppade ju inte innan de var där och lossade och körde in sin högtryckstvättutrustning, anpassad för avlopp, antar jag. Så jag tog på mig en jacka och skulle gå ut och be dem fixa till problemet. De var som bortblåsta. Antagligen dragit iväg på frukost eller någon fika.

Då hittade jag vår fastighetsskötare, tillsammans med några andra hantverkare. Jag framförde att jag letade efter rensgubbarna för jag ville att de skulle stoppa vattendroppandet, under diskbänken. ”Det där är nog en uppgift för mig.” Säger då fastighetsskötaren och följer med mig hem.

Han kröker sig ned in under diskbänken och grejar och pustar och det verkar som om det liksom inte händer något. ”Kärvar det?” Undrar jag. Och jag hör hur han tar i för allt han är värd och så mumlar han: ”De måste ha använt rörtång när de drog åt det här, det var väl då själve …” Ja sa inget. Men jag tänkte.

När vi var på väg in oss så sa jag att jag inte vågade greja för mycket med det där då jag har besvär med nacken och värk. Så att det var jag som skulle ha kunnat dra åt de där fästena så förbaskat så att det verkade vara gjort med verktyg, rörtång. Ja det höll jag inne med.

Han kanske skulle ha brutit ihop eller något om han fått veta att de där fästena som han inte kunde rubba, de hade jag dragit åt, med handkraft. Dock med hjälp av en lätt fuktat disktrasa. Ger bra grepp. Så jag erbjöd honom disktrasan, utan att säga något. Han ruskade på huvudet. Han löste det genom att plocka ned hela böjen, själva vattenlåset.

Och såg sedan att det var snett hopsatt. Och så svor han lite tyst över rensgubbarna. Som en parantes kan jag nämna att just det fäste som läckte hade de inte lossat på. Jag stod och tittade på. Jag är ju nyfiken och kunskapssökande. Och jag hade inte heller lossat det. Bara dragit åt det.

Nu var det ju för väl att det ordnade sig. Ska gå och titta så det inte läcker…,
… inte en droppe. Han är duktig fastighetsskötaren. Bra med fackfolk.
[Not: såg senare att det visst droppade så jag fick vrida till lite extra – nu är det droppfritt, igen.]

Nu är ju frågan? Var fastighetsskötaren extremt svag i nyporna, handkraften? Eller var jag, som det var förr i tiden, väldigt stark i nyporna, handkraften? Jag satsar inget på att fastighetsskötaren skulle vara speciellt svag. Även om han är liten, mager och klen. Nä han har allt kraftigare grepp i nyporna än vad jag har.

Så det måste betyda att jag ändå lyckades uppbåda en massa handkraft, med hjälp av en lätt fuktad disktrasa, för att få de där kopplingarna att nypa till. Och det är ju positivt. Att jag har styrkan. Nackdelen är ju att jag nu känner hur värken i högerarmen ökar än mer och att muskler i höger sida av näcken också börjar avge protesterande signaler.

Nåja, det var roligt så länge det varade. Om man är lagd åt det hållet att en blir road av dylikt.

Bloggutveckling
Nu går vi till skarpt läge (kl 10:10). Jag var lätt euforisk i går kväll. Jag lyckades få till (gjorde det själv) ett insticksprogram (PlugIn) för min WordPress blogg. Jag har testat den på min lokala installation. :me:

Det, insticksprogrammet, visar nyhetsartiklar, hämtade från en massa olika s.k. nättidningar, av Google (Google News). Man kan klicka på ett begrepp [ord] (som jag sätter dit) och så hämtas då nyhetsartiklar som handlar om eller associerat till det begreppet.

Som jag skrev igår så gick det alltså inte att skriva ett insticksprogram mestadels i php. Det strulade ju med språket. Artiklarna som kom var utrikiska. Så jag satsade på att skriva om det JavaScript baserade ’hacket’ som presenterades om man klickade på ’här’, i gårdagens inlägg.

Nu finns den funktionaliteten inbäddad i min blogg. Här, lite upp, till höger. Visst blev det tjusigt. Jag är barnsligt upprymd. Jag blir alldeles till mig när jag lyckas med sådan där grejer. Det tråkiga är att mina nära och kära liksom inte fattar när jag beskriver för dem hur jag har gjort vissa lösningar. Som ofta är odokumenterade. Så jag är glad och upprymd, för mig själv.

Lite kort om insticksprogram (PlugIn). Det fina med dessa är att jag kan välja att ha dem aktiverade eller inte. Med ett klick, under ’insticksprogram’ (PlugIn) i WP-Admin och en omaktivering av bloggen (tangenten: [F5]) så finns det inte ett spår av funktionen kvar[1]. Väldigt fiffigt. Tycker vi som grejar med sådant.

Nästa steg blir att roa sig med att skriva ett s.k. inställningsfönster (options)[2] så att jag via WP-admin kan styra vilka begrepp jag vill ska stå där för att söka artiklar på. Hur den texten ska se ut. Eller om det ska vara i form av knappar? Vilken rubrik jag vill ha. Nu är det ”Google News”. Jag kanske också vill styra vilka färger som ska visas? Bakgrunden (nu vit), Ramen (nu grön). Hur tjock ramen ska vara? Hur bred / smal själva ’löpsedeln’ ska vara. Antal artiklar som ska visas. Hur stor del av artikeln som ska visas, etc.

Motion
Utöver en solig förmiddagspromenad så har jag varit på jympa med Friskis&Svettis idag. Bra att rör på sig även om det tar emot, av flera anledningar…

[1] Inte riktigt sant. Det kan finnas en kodsnutt kvar som man måste skriva in (såtillvida man nu inte har skrivit en funktion som gör det möjligt att använda s.k. Widgets) för att aktivera själva funktionen.

Den funktion jag skriver in orsakar dock inga fel om nu insticksprogrammet skulle vara inaktiverat. Försvenskat lyder instruktionen enligt följande:
Om funktionen [funktion] finns, kör den, annars skit i det.”.
I php blir det:
<?php if(function_exists(’fNGN_GoogleNews’)) { fNGN_GoogleNews(); } ?>

[2] Nu får jag göra så att jag måste in i koden i själva insticksprogrammet och göra eventuella ändringar. Och det är ju lite bökigt.


Andra Bloggar om: Besvär [1], Bloggutveckling [2], Friskis_och_Svettis [3]


5 kommentarer (Öppna | Stäng)

5 kommentarer Till "Måndag rensdag."

#1 Kommentera Av Nonna På tisdag 4 mars 2008 @ 10:05 10

Det är väl härligt att få känna känslan av att ha kraft och inte bara vara den som måste ”stå åt sidan” då muskelknuttarna dyker upp. Ska kolla på värkstaden om det kan vara nåt för mig oxå. Idag ska maken och jag till min morbror m fru och vara sällskap åt honom medan hustrun far till vårdcentralen. Han är 88 år och helt blind men kristallklar i sina tankar så man kan prata gamla släktingar och byfolk mm och det är underbart trevligt.
Hur många såna finns det kvar att prata med??
Hustrun hans ville vi skulle köpa med oss pizza så skulle vi äta lunch tillsammans så vi får fara på pizzerian innan o fixa det.
Morgonpromenaden är avklarad nu önskar man sig bara lite sol oxå och inte hela tiden detta gråmulna väder som är sååå trist.
Sköt om dig tur att du har datatjofset som du kan utvecka och pyssla med, jag fick tyvärr inga såna gener, men jag har en massa andra så tillsammans kan man ”lyfta berg”.
Kram Nonna

#2 Kommentera Av nisse På tisdag 4 mars 2008 @ 11:34 11

Lite märkligt var det dock att jag ju först trodde att jag inte hade tillräcklig kraft att dra åt eftersom det fortsatte droppa.

Mitt reseävnetyr idag, blir till taktil massage på sjukgymnastiken och.

Datortjafset håller mig verkligen igång och det gör att jag behåller känslan att: ”Än är jag inte helt uträknad.” Åsså kan en ju hålla på lite då och då.

Väldigt fint att vi är olika och bra på olika saker.

Kramar!

#3 Kommentera Av Matildas fikarum På tisdag 4 mars 2008 @ 10:28 10

Ibland undrar jag om det är styrka i nyporna, eller teknik? Varför lyckas jag alltid öppna glasburkar och skruvkorkar, när inte min man, som är starkare, kan det?

#4 Kommentera Av nisse På tisdag 4 mars 2008 @ 11:57 11

Jag vet att det är teknik. Jag har fixat saker som riktiga muskelknuttar gått bet på.

För länge sedan, i min ungdoms krafts dagar, var jag till en bensinstation. Ser då två stora kraftiga (muskulösa) pojkar slita något förfärligt med att försöka få loss hjulbultar som håller ett bildäck.

Hela bilen åker upp och ned.

Vet inte vad som for i mig men jag vet att jag tänkte: ”Det där kan jag fixa.” Så jag gick fram till dem och frågade: ”Har ni problem?”

”Det kan du ge dig f-n på!” får jag till svar, eller något liknande. Och den ene fortsätter: ”De sitter som berget. Vi får väl slipa bort skiten.”

”Får jag göra ett försök?” undrar jag och får blickar som vandrar uppifrån och ned (?).

”Ja, varsågod!” säger då den med fälgkorset och överlämnar det till mig, med ett illmarigt leende(?).

Jag tar fälgkorset. Sätter det på plats. Ser till att det är bra grepp om bulthuvudet. Lutar mig så långt fram jag kan komma, med hela kroppen, trycker mig alltså mer eller mindre mot bilen. Fötterna är också fram flyttade.

Böjer knäna. Tar grepp långt ut på fälgkorset. Spänner greppet. Rätar på armarna. Bygger upp ett tryck med vänsterarmen och ett drag med högerarmen och sedan får benen jobba och och jag lutar kroppstyngden åt vänster och sedan får min kroppstyngd göra resten.

Ca 4 minuter senare var alla bultar loss. Jag ger fälgkorset till den ena av två näst intill paralyserade, gapande (hakan ned mot bröstkorgen) pojkar och säger: ”Såja, varsågoda! Resten kan ni göra själva.” och så går jag.

Hör en röst bakom ryggen: ”Det där var jävlar i mig något av det starkaste jag sett.”

Gissa om en nu 50+ fortfarande lever på den känslan som Nisse 20+ skapade då.

Kramar!

#5 Kommentera Av Matildas fikarum På tisdag 4 mars 2008 @ 13:14 13

Det stämmer nog, det! För visst är det lätt att ta i alldeles för mycket utan att åstadkomma ett skvatt.