Bild på bloggens författare

Nisse

blogg.ngn.nu

Tiden före (historiken) till den här bloggen finner du här
(fast jag är 'snart' klar med att ha överfört 'allt', hit):
ngn_blogga_nu

sön 24-feb-2008 16:02



Besvärsläget
Jag har fortfarande något mer värk i rygg och armar än vad jag brukar. Och lite problem med styrkan i benen och en mer och mer tydlig försvagning i hela vänstersidan.
Men för att sammanfatta: ”Jag har mer ont men jag mår bättre.”

a-kassa
Nonna fick mig att tänka till med sitt inlägg: IGÅR- IDAG – IMORGON.

Skickade följande fråga till kansli@lararforbundet.se:

”Hej!

Nils-Gunnar Nordlund heter jag och har varit medlem i Lärarförbundet och a-kassan (så länge jag mins). Någon gång i början (mitten / slutet ?) på 80-talet tror jag att jag anslöt mig.

Men nu börjar det ramla en del funderingar, över mig.

Jag har 50% sjukpenning (sjukpensionär). (sedan augusti 2006, tro jag).

Och jag har arbetat 25% sedan 30 augusti 2007. (40 tim / månad).

Och sedan 13 december 2007 har jag inte arbetat alls.

Och jag har inte en susning om när och i vilken omfattning jag kan komma tillbaka till jobb. Den 11 mars 2008 skall jag träffa en ryggspecialist i Göteborg. Jag har diagnosen Cervikal Spinal Stenos. Opererades 29 sept 2005, men har blivit sämre igen.

Jag funderar på följande:

Du ska under de senaste 12 månaderna innan du blev arbetslös ha arbetat minst 80 timmar per kalendermånad under minst sex av månaderna (arbetsvillkor) eller ha arbetat minst 480 timmar under en sammanhängande period på sex kalendermånader med minst 50 timmars arbete var och en av dessa månader (alternativt arbetsvillkor). I den mån det behövs för att uppfylla arbetsvillkoret jämställs med förvärvsarbete även tid med föräldrapenning eller i otalförsvarsplikt, dock högst två månader tillsammans.

Övergångsregel: Sökande som före den 1 januari 2007 har uppfyllt arbetsvillkoret i sin äldre lydelse får tillgodoräkna sig detta vid prövningen av rätt till ersättning. Övergångsregeln ger även möjlighet att kombinera gamla och nya regler. Månader före den 1 januari 2007 som innehåller minst 70 arbetade timmar kan medräknas, tillsammans med månader efter den 1 januari 2007 som innehåller minst 80 timmar. Detta gäller även månader med totalförsvarsplikt och föräldrapenning. Samma kombinationsmöjligheter gäller för alternativregeln. Totalsumman måste dock uppgå till minst 480 timmar.”
Källa: Lärarförbundet A-kassan Rätt till ersättning.

Från den 30 augusti 2007 till den 12 december 2007 arbetade jag 10 tim / vecka = 140 timmar. Och från den 13 december 2007 till dags dato 24 februari 2008 har det blivit 0 timmar.

Om jag räknat rätt så har det gått 6 månader den 1 mars 2008. Och under den tiden har jag arbetat 140 timmar.

Från den sista februari 2007 till 30 augusti 2007 har jag arbetat 80 timmar per månad. = 560 timmar. Så under den senaste 12 månaders perioden blir det 560+140=700 timmar.

Det måste väl innebära att jag uppfyller ’Arbetsvillkoren’ och ’Grundvillkoren’?

Men, per den sista i respektive månad blir totaltimmarna enligt nedan, om vi förutsätter att jag blir fortsatt borta på 100%:

mars: 620
april: 540
maj: 460

Och om jag efter den 1 juni 2008 blir arbetslös och sedan friskförklarad och då arbetssökande. Så får jag då ingen a-kassa. Fastän jag betalt in massor, i ’hela’ mitt liv, är det så?

Är det något jag missuppfattat?

Och om nu ovanstående skulle stämma vilka grunder har ni i så fall för att förmå mig att fortsätta betala till a-kassan? Efter den 1 juni 2008.

Vänligen

Nils-Gunnar Nordlund”

Vi får se vad svaret från Lärarförbundets a-kassa kan bli.

Smärtpedagog
Härmed utropar jag mig själv som den förste Svenske Smärtpedagogen. Jag har nämligen inte hittat den tituleringen någon stans. Och även om den nu skulle hittas så skit i det.

Jag känner att jag skulle bli en utmärkt smärtpedagog, med inslag av stresspedagogik (det finns). Nu gäller det bara vad som teoretiskt ska läsas in (poäng) för att bli en smärtpedagog, på ’papperet’. För jag är ju det, redan, i ’verkligheten’.

I väntan på det(?), ska jag börja skriva ned hur jag anser att smärtpedagogik ska kunna hjälpa personer med smärta och hur personer som arbetar med smärtpatienter ska bli ännu bättre inom sin profession.

Jag tror att jag ligger bra till för just den framtida yrkesrollen. Jag har ju praktisk erfarenhet. Och praktik är bra. Då vet man vad man pratar om och så blir man mycket mer trovärdig.

Ska definitivt ta upp den här diskussionen med min handläggare på försäkringskassan. Kommer man med konstruktiva förslag så kan det hända att de går i spinn, och bara det är ju roligt.

Cykelreparation
Jag vet inte om det är en passande rubrik, direkt efter ’Smärtpedagog’? En smärtpedagog skulle ju ha rekommenderat den med söndrig cykel (punka) att få det där fixat hos en professionell cykelreparatör. Nu erbjuder sig då jag att laga punkan på
hustruns cykel. På bakhjulet. Ni som är bevandrade inom professionen är medvetna om den förhöjda krångelfaktor detta innebär om man jämför med en punka på framhjulet.

Lägg då till att det var inte så rackarns länge sedan jag fixade en punka, på bakhjulet, på samma cykel. Efter demontering så konstaterade jag först att det var ett hål i slangen. Det var en liten vass sten som trängt in. Då undersökte jag själva däcket. Lite väl tunt och slitet i mitt tycke.

Åtgärd: Information till hustrun om att nytt däck och slang är en helt rätt investering i detta läge. Så nu får hon åka och köpa det.

Plusrekommendation: Köpt ett så punkasäkert däck du kan hitta. Kostar visserligen mer men sannolikheten för punktering blir obefintlig. Dessutom kan man ha högre däcktryck i dessa starkare däck. Och då rullar det på bättre. Det blir mer lättcyklat. Roligare.

Tilläggsinformation: Nu kanske någon undrar av vilken anledning ’idioten’ utsätter sig för det där? Bra undran. Har inget riktigt lika bra svar. Men jag tror på: ”Jag vill vara duktigt och ändå kolla om det går.”
Sedan ska också tilläggas att jag är noga med att ha verktyg av rätt sort och bra kvalitet. Vi tar också in cykeln i vårt badrum (stort). Där kan jag sitta på en pall och fixa och dricka kaffe och småsvära m.m.

Det som inte ingår i den här s.k. terapireparationen är rengöring av kedja samt ny olja till dito. Man måste sätta gränser.


Andra Bloggar om: , , , ,


 
Skicka den här texten/blogginlägget Skriv Ut Det Här Inlägget

4 Kommentarer till “Söndag – pyssligt värre.”

  1. Nonna Sweden

    Så klart du vill vara en vanlig medmänniska, som säkert alltid har fixat med vissa saker. Så är det ju i de flesta förhållanden att man har sina grejer man gör (brukar fixa) och dom vill man hålla kvar så länge det går. Det där med A-kassan har jag funderat på länge, det är ju inget man gör oövertänkt precis, men det ”lokala facket” bad mig fråga och för min del handlar det ju om att jag jobbat så här sen 2002 och bara har 5 år kvar till pensionen. Usch vad det känns gammalt!! Eller..låter gammalt, känns inte så egentligen.
    Nisse har du provat Eeze i någon form?? Eftersom jag tycker att det hjälper mig kan man ju ha det som ”tillfällig” hjälp då det är fördjävligt, man lindrar ju muskelsmärtan och det är inte fy skam. Smärtpedagog DET vore absolut nåt för dig, det var en kanonide´, utbildning och erfarenhet i massor har du ju redan. Sen har du ju ”brudarna på bloggen” (numera med foton) att konsultera om det kärvar ;-) du vet vi ställer alltid upp(å tminstone jag) och gemensam erfarenhet har vi ju så det måste räcka väldigt långt. Kanske skulle vi bilda ett smärtteam på nätet??? Går det?? Du är ju datahjärnan så vitt jag begriper och vi kan bidra med vårt vetande och alla erfarenheter vi skaffat oss genom åren och vi i gnällklubben har ju alla olika erfarenheter/diagnoser så vi är BREDA. Ni är två med sjukvårdsutb och resten av oss får ge av våra egna kroppsliga och psykologiska upplevelser. Nåt att tänka på, för än så länge kan vi ju tänka allihop och vi har alla behov av att behövas!!
    Kram o trevlig kväll hälsa livskamraten!
    Nonna ( som ska börja läsa på en ny bok i afton)

  2. nisse nisse Sweden

    Det är knepigt att få ihop vardagen emellanåt. Men vi (hustrun och jag) gör så gott vi kan.

    a-kassan: Ska bli mycket intressant och se vad ’min’ a-kassa svarar. Förstår att det där är ett jobbigt beslut. Du har väl som jag en solidarisk själ. Men nu när ’alliansen’ tatt tag i a-kassan så känner jag inte samma solidaritet.

    ”5 år kvar till pension”? Så du tänker gå i pension vid 55 eller nåt då?

    Eeze har jag inte provat i någon form eller rättare jag har under flera år stått på hästdoser av diklofenak (verksam substans i Eeze). Min vårdcentralsdoktor vill ogärna att jag tar diklofenak då det visat sig föreligga ökad risk för hjärtinfarkt om man samtidigt är en fysiskt aktiv person. Och det är ju trevligt att min doktor tycker så.
    Men att spraya det och få lokalbehandling kan välan inte vara så illa som att stoppa i sig piller, eller?

    Visst låter det tjusigt med ’smärtpedagog’. Och vad rart att erbjuda konsultation :me:

    ’smärtteam på nätet’? Är inte Svenska Smärtföreningen och kanske mest Smärtguiden redan inne på de tankarna? Men det är klart att det är vettigt att knyta ihop alla våra erfarenheter och det görs ju lite grann via GNYu’s hemsida.

    Massa kramar tillbaka!

  3. kaktusblomman Sweden

    Vet inte om jag sagt det tidigare, men blockader kanske vore något för dig?Mediciner mot nervsmärta hade du väl testat?

    Jag hade ständiga ryggskott innan jag började få blockader. Kunde knappt gå ibland och kom mig inte upp ur sängen på egen hand när jag hade ryggskott. Benen kunde bara vika sig helt plötsligt när jag var ute och gick. Vad är det för ryggspecialist du ska till?

    Jag har fått flera olika diagnoser, enligt rönten har jag kotförskjutning och enligt Ryggkirurgiska i Strängnäs är det muskulärt betingat.

    Apropå smärtpedagog: Jag kallar mig ”smärtkonsult”. Du kan väl starta en Värkstad ?

    Kramiz

  4. nisse nisse Sweden

    Blockader: Jag är nog väldigt konservativ, eller tvärtom :me: i det fallet. Jag vill se det som så att blockader tar jag till när andra åtgärder och mediciner inte är en framkomlig lösning.

    Ryggskott respektive nackspärr: Innan jag fick mina första ordentliga diskbråck i nacken 2001 så hade jag årligen flera s.k. nackspärrar och ett och annat s.k. ryggskott. Men när jag väl blev ’riktigt’ dålig och förstod att allt kom från nacken så har jag inte haft en enda nackspärr eller ett enda ryggskott sedan 2001. Däremot har jag ju haft mer eller mindre för djävligt ont. Men det är ju ett annat slags ont.

    Jämför jag mig med många av er andra så har min värk en annan karaktär och kanske bemöter jag den på något annorlunda vis som jag inte riktigt själv fattar.

    Jag ska, enligt kallelsen få träffa en Dr Peter Fritzell.

    Angående dina diagnoser så skulle jag nog tro att bägge kan vara rätt. Det ena utesluter inte det andra. Sedan finns det ju mer orsaker än de du beskriver som kan ge samma besvär. Många grejer är det…

    Ja, milde himmel, vi får se vart detta slutar. Dock är jag inte riktigt bekväm med just begreppet ’smärtpedagog’. Jag vill föra in pedagogik i det hela för att visa att det finns så mycket att lära och som man faktiskt kan göra själv samt att kunskap är en stor kraft. S.k. kognitiv terapi har ju varit en populär idé nu under många är. Och att det kallas just för kognitiv kommer från forskande pedagoger.

    Nu tycker jag dock att just ’kognitiv’ är ett begrepp som mer är till för teoretiker. Ska vi vända oss till vanligt folk så måste begreppsanvändandet göras mer begripligt men också acceptabelt.

    Men att kalla smärtpedagog för smärtlärare blir lite väl pretentiöst. Och dessutom är just lärarbegreppet väldigt vitt. Jag vill mer visa att det finns olika sätt att hantera smärta på och då är pedagogik och kognition bra begrepp. Pedagog låter dock lite tjusigare, tycker jag. Och dessutom är jag ju pedagog, på riktigt.

    Problemet för mig är just begreppet ’smärta’. Det är ju negativt och jag har ju börjar en ny positiv era. Å andra sidan är ju just ’smärta’ väldigt talande och beskrivande. Det bör ju stå utom allt rimligt tvivel om vad det handlar om då. Om vi bortser från tjusigheten i ’pedagog’.

    Angående ’smärtkonsult’. Det är skillnad på ’smärtkonsult’ och ’smärtkonsulent’. Det senare är mycket finare. En konsulent är expert, fackutbildad, inom sitt område, det behöver en konsult inte vara, den kan vara sakkunnig.

    En annan aspekt som jag tänker på när jag biter mig fast vid just ’pedagog’ är att det begreppet är starkt sammanknippat ned ett ännu krångligare: didaktik. Det är ’konsten’ om själva inlärningssituationen. En god pedagog ser till att skapa didaktiska förhållanden.

    Just detta med att skapa ett gott klimat för optimalt inlärande (didaktik) är väl det som mest skiljer på bra och dåliga lärare och kursledare / handledare (pedagoger).

    Värkstaden var en bra idé. Den får vi fundera vidare på. Kanske något för GNYu? Fast där är vi tydligen sent ute. Sedan 1995 finns Värkstaden. Värkar tåla en närmare granskning.

Skriv en kommetar till “Söndag – pyssligt värre.”

United States Den här flaggan kommer att visas tillsammans med din kommentar (på första 'nivån').


Pga av spam så går det inte längre att sk prenumerera på kommentarer till inlägget.
Dessutom, din kommentar visas inte förrän jag godkänt den.

Proudly powered by WordPress. Temat (layout) gjort med WordPress Theme Generator.
Copyright © blogg.ngn.nu. All rights reserved.
Creative Commons License NGN-Konsult © 2007
This work is licensed under a Creative Commons Attribution 2.5 Sweden License.