Bild på bloggens författare

Nisse

blogg.ngn.nu

Tiden före (historiken) till den här bloggen finner du här
(fast jag är 'snart' klar med att ha överfört 'allt', hit):
ngn_blogga_nu

tis 5-feb-2008 18:59



Psykiatrin
Det blir nog en följetong det här och jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig?
I dagens morgonblaska (ttela) fanns ytterligare en insändare som lyfte fram öppenpsykiatrins tillkortakommande:

Gör ett studiebesök i verkligheten!
Lars Helldin och Sten Axelsson tycker att Ulla Andersson generaliserar och uppmanar henne till studiebesök på psykkliniken. Vågat. Kanske är Ulla nära anhörig, någon som samarbetar med psykkliniken och väl insatt personal på kliniken eller rent av talar av egen erfarenhet. Då vet man att öppenvården är underbemannad och den personal som är engagerad är nästan utsliten och uppgiven, och resten måttligt kunniga, engagerade i sitt värv.
NU-sjukvårdens toppstyrda chefspolicy är ju att aldrig rapportera något negativt till överordnad chef, och därmed går de styrande miste om insyn i praktisk verklighet och skapar sig en egen verklighet.
Bättre än att Ulla gör studiebesök på psykkliniken, vore att Helldin och Axelsson gjorde ett studiebesök i verkligheten.
VÄLKÄNDA FÖRHÅLLANDEN

Har för egen del kompletterat med en insändare som mer är en uppmaning. Vi får se om den kommer in.

Dygnsrytm
Så länge jag kommer ihåg har jag haft en väldigt märklig dygnsrytm. Jag är både kvälls- och morgonmänniska. Läste en artikel där det gjorts upptäckter om att vi i våra gener, i cellerna, har en slags dygnsrytmklocka. Och de där ’klockorna’ är inte alltid synkade med det verkliga dygnet. Som ju styrs av jordens rotation kring sin egen axel (dygnet) och i förhållande till sin cirkelbana runt solen (året). Individers dygn kan alltså skilja sig ca +/- 2 timmar (eller om det var +/- 1 timma?). Skit i det! Det är inte det som är det viktiga. Det är att det inte stämmer med det ’fastställda’ dygnet om ca 24 timmar. Det vet ju säkert alla att dygnet inte är exakt 24 timmar. Det är av den anledningen vi har skottår emellanåt. Då när februaris antal dagar variera, ni vet.
Då undrar jag ju vilken klocka jag har? De morgontröttas inre klocka lär vara inställd på 25 eller t.o.m. 26 timmar. Och de morgonpiggas (men kvällströtta) inre klocka är inställd på 23 timmar.
Så? Vilken inre klockrytm har jag om jag är både kvälls- och morgonpigg?

Apoteksbesök (underrubrik: Gnäll)
Och därpå en jympainsats.
Jag har ju känt mig utomordentligt pigg de senaste dagarna. T.o.m. så att jag känt att det kan ha skett ett bromsande av en negativ utveckling och t.o.m. en förbättring. Det har varit jätteskönt.
Det var en pigg Nisse som åkte till jympan, i måndags, och tog vägen via Apoteket. Även om det nu var bra så var det inte utan mediciner. Sitter där och väntar på min tur. Då känner jag hur någon jävel driver in en stor jävla nål mitt i tummen, strax under nageln. Jag rycket till något väldigt och blängde faktiskt ilsket nedåt för att se vad som hade drivits in i min tumme. Där fanns ju givetvis ingen och alla runtomkring var ju givetvis väldigt oskyldiga.
Där satt jag sedan och ryckte till emellanåt och masserade min tumme som nu också hade börjat signalera brännskada dessutom! Jag kände hur utmattningen kom smygande.
Nu var det dags för antistressövningarna att visa vad de gett för resultat. Jag började koncentrera mig på andningen och lät antagligen som om jag hade värkar och var nära att föda.
Lätt svettig om pannan tar jag mig fram till Apoteksdisken och får uträttat mitt ärende. I bilen får jag sedan sitta en stund och försöka varva ned ytterligare och liksom försöka tänka bort värken. Givetvis hade jag ingen extramedicin med mig (förutom den jag tog ut) men den var inte av den sorten så den hade hjälpt då.
Jag körde mot jympan. Bestämde mig för att lugna ned mig ytterligare, Parkerade bilen och tog en promenad i Vänersborgs centrum och bara gick omkring och tittade på vad som fanns i lite olika affärer.
Det blev lite bättre. Kom till jympan och gjorde i ordning för mitt ideella värv som s.k. Värd i Friskis&Svettis. Jag hade med mig en liten lätt, hopfällbar s.k. fältstol (en trebenare). Den satt jag på och hälsade alla glada motionärer välkomna.
Själva jympan gick faktiskt bra, det brukar det göra. Det är efteråt det kommer. Och jag får erkänna att jag under avspänningen nog tog ut en del elände i förskott. Fick sitta i omklädningsrummet en bra stund för att samla kraft till att få på mig kläderna och orka ta mig ut till bilen. Sedan fick jag sitta en stund i bilen och samla krafter där så en inte skulle utgöra en stor trafikfara, utan bara en liten (helt normalt alltså).
Givetvis funderar jag ju på i sådana här situationer vad f-n jag håller på med. Är det inte lika bra att stanna hemma? Nej! Dessa sociala otvungna möten är guld värt och jag har fortfarande övertygelsen att rör jag på mig och jobbar med rörligheten så har jag gott av det i det långa loppet.
Fast jag ska nog börja fundera på om jag inte ska ta bussen i stället för att köra bil.

Bloggutveckling
Nu har jag infört ytterligare en livsnödvändighet här på bloggen. Om någon (eller flera) skriver en kommentar så kan man numer kommentera kommentaren inom kommentaren. Lät ju lite invecklat men enkelt är det. :me:
Visst, jag hade ju önskat att man kunde svara i fler undernivåer än i bara en nivå. Men de alternativen var så rackarns krångliga att anpassa. Denna s.k. plugin (insticksprogram) krävde nästan ingen anpassning alls. Enda abret är att den som gjort denna s.k. plugin är Kines. Så på hemsidan för denna plugin är det kinesiska som gäller. I mitt fall begränsar det möjligheten att få support om nu något skulle krångla. Men hitintills har jag bra kläm på hur programmeraren tänkt (himla tur att själva koden inte är på kinesiska) så jag kan göra egna justeringar om det krävs. Jag behöver ju ’bara’ ha kläm på HTML, XHTML, PHP och JavaScript.

Stresshanteringsutbildningen
Idag fick jag lära mig, att önska sig ett fungerande liv, så som det var en gång, inte räknas som en utopi? En utopi ska bygga helt på icke verkliga fantasier och önskningar. Tänk det visste inte jag. Jo, jag vet ju att utopi betyder ouppnåeligt, total fantasi, icke verklighet etc. Men om nu min önskan, om att kunna leva ett ’normalt’ liv, inte är en utopi så måste det betyda att det inte räknas som en utopi att få ett fungerande liv.
Ja jösses.
Jag tror nog mer på att flytta fram positionerna och anpassa sig efter omständigheterna. Verkligen leva ’här och nu’. I mitt fall. En del finns det nog att hämta i positiva mål och förebilder samt visualisering och affirmationer. Jag får plocka russinen ur kakan.
Min utopi, som inte blev ’godkänd’? Här är den:
Eller, först, här är hur uppgiften ’övningen’ / instruktionerna var formulerade:

ÖVNING

Söka – Finna
sin vilja och sin önskningar

* Utopin – inga hinder finns, allt är möjligt
– Önska som om allt vore möjligt. Tänk dig att inga hinder finns!
– Själva besvären som hindrar finns inte längre eller har mist sin betydelse!
– Låt dig inte hejdas av vad som är möjligt eller omöjligt. Fundera som om det inte fanns något hinder!
– Har du någon önskedröm? Det du vill går att genomföra, föreställer du dig!
– JAG SKULLE ÖNSKA ATT…

* Hur kan en önskedag utifrån utopin se ut?
– Beskriv en dag, en drömdag, då du kan göra det du helst vill!
– Beskriv så tydligt att jag kan se det framför mig! Beskriv in i minsta detalj!”

Så såg uppgiften ut och vi fick 10 minuter. Och jag skrev då:
Vakna utan värk och ingen tinnitus. Klä mig utan besvär. Äta frukost utan att tänka på hur jag måste sitta. Och frukosten ska stå färdig på bordet och vara som en hotellfrukost.
Sedan cyklar jag till jobbet. Alla är glada och berömmande. Alla uttrycker att de är nöjda med sin och min insats.
På hemvägen stannar jag och badar. Torkar i solen. Hemma är goda vänner på spontant besök och vi pratar och har trevligt. Och jag har ork att vara med hela tiden. Jag är den som lägger mig sist och jag mår jättebra och somnar så fort jag lägger huvudet på kudden.

Så skrev jag, efter att ha tolkat uppgiften. Men det var tydligen fel. Jag skulle inte ha beskrivit en ’verklig’ dag, som en utopi. Men jag vill nog vidhålla, att just nu, är denna, min önskedag, en utopi.

Och jag har fortfarande en jävligt irriterande värk i hela högersidan från ögat ned till foten och med ’punkter’ där det är värre. Nu börjar meducinerna verka – känns det som.

 
Skicka den här texten/blogginlägget Skriv Ut Det Här Inlägget

4 Kommentarer till “Värk-Tisdag”

  1. Sonja Söderholm Sweden

    Men Nisse, som du känner det just nu så är den där ”verkliga dagen” ju en utopi för dig!
    Vafför e de på dette viset vafför fattar dom inte???
    Nå vi kan inte begära under, bara mindre mirakel!
    Hoppas piller triller verkar och att du får sova gott!
    Kram smärtsyster i norr!

  2. nisse nisse Sweden

    Jag blev faktiskt lite ’snurten’ :meSad:

    Men jag tror att kursledarna hade ’snöat’ in på att det skulle vara en ’overklig’ önskan. Och sedan tror jag att det har betydelse att kursledarnas främsta mål med just denna stresshanteringsutbildning är att vi ska kunna jobba och vara lyckliga och ta kontrollen över våra liv. Väldigt fint.

    Mitt mål är att få ytterligare s.k. verktyg att hantera min rädsla för värk och smärta samt att bli sämre. Med delmål att kanske inte behöva ta så mycket mediciner.
    I den grupp jag ingår är vi två med smärtproblematik och då givetvis smärtinducerad stress.
    De andra är mer typiska stresspersoner som faktikst behöver beteendemodifikationer.

    Vi dagens övning, som jag beskrev, så var vi bara två som över huvudet taget skrev något om en önskedag. De andra ca 8 kunde inte ens föreställa sig eller ens fantisera ihop en önskedag.

    En var t.ex. låst i tanken: ”Jag kan väl inte önska bort barnen heller.” Den kommentaren sa mig att de barnen ÄR en stor stressfaktor i den personens liv. I negativ bemärkelse, vilket givetvis inte är speciellt bra.
    Givetvis skulle denna person i sin ’utopi’ beskriva en dag utan sina barn och sedan i sin ’realisering’ så skulle hennes önskadag bli en dag då någon ser efter barnen och hon fick rå sig helt och hållet självt. Och upptäcka att barnen faktiskt överlevde denna dag. Sedan behöver kanske just den personen bearbeta andra massa konstiga föreställningar och relationer.

    Kramar!

  3. EleonoraCA Sweden

    sugen på att lägga kommentar här. gränsen är suddig för mig med utopi-tänka och ren paranoja. Tyckte din dag såg perfekt ut ur din och min synvinkel. Men… smärta, pina och skräck för smärta fans i vartenda mening… dom fins i min utopi med. Lycka till vid ännu mer utopisk utopi formulering nästa gång ;-))
    Jag är skraj för det där, får mig inse gapet mellan utopi och verklighet om och om igen, fast kanske ser poängen med övningen lite suddigt men dock.
    Kram

  4. nisse nisse Sweden

    Poängen med övningen är att du senare ska blocka ut bitar av din utopi och förverkliga dem. Fast kanske inte på det vis som jag först tänkt.

    Kramar!

Skriv en kommetar till “Värk-Tisdag”

United States Den här flaggan kommer att visas tillsammans med din kommentar (på första 'nivån').


Pga av spam så går det inte längre att sk prenumerera på kommentarer till inlägget.
Dessutom, din kommentar visas inte förrän jag godkänt den.

Proudly powered by WordPress. Temat (layout) gjort med WordPress Theme Generator.
Copyright © blogg.ngn.nu. All rights reserved.
Creative Commons License NGN-Konsult © 2007
This work is licensed under a Creative Commons Attribution 2.5 Sweden License.