Nu har vi varit på lägenhetsvisning. Eller om det kallas radhus? En bostasrätt, i två våningar som sitter ihop med ett annat hus och har trädgård. Det var det.

För stort! Vi (läs hustrun) vill egentligen bara ha en uteplats.

På väg från husvisningen gjorde jag bort mig rejält! Vi skulle cykla ”igenom” ett sådant där ”zig-zack”-hinder och då ropar jag till hustrun framför: ”50 spänn om du klarar det utan att sätta ned fötterna!” Och givetvis klarar hon det, så fort det gäller pengar så…

Så nu är jag 50 SKR fattigare.