| Typ |
Besvär |
Lite
mer förklarat. |
Utförligare
förklaring. |
| Fysiska |
Smärta
/ värk |
Främst från
nack- och ryggmuskler, bröstmuskler. Axlar, överarmar, underarmar,
händerna & fingrar.
Muskelsmärtan har ofta en s.k. kärna. En punkt
där det värker extra jävligt.
Inte ovanligt med ren ledsmärta. |
En och samma
muskel kan få sina nervimpulser från olika ryggmärgsnivåer. Och
omvänt en och samma ryggmärgsnivå kan skicka nervimpulser till olika
muskler / muskeldelar.
Detta benämns som myotom.
En duktig doktor kan genom att registrera din beskrivning av smärtan
säga i vilken nivå eller i vilka nivåer i halsryggen man kan
hitta påverkan.
Det finns också något som benämns skeleotom.
Samma princip som vid myotom och dermatom. Har inte träffat på någon
som kunnat detta. Ofta räcker det ju att kunna myotom och dermatom. |
| |
Svaghet |
Släpphänt,
kraftlöshet |
Givetvis kan
svagheten i tråkiga fall leda till förlamningar. |
| |
Känselsensationer
eller jag kallar det nervillusioner. |
Vanligast är
rena känselbortfall och domningar / myrkrypningar. Brännande smärta i
huden. Hudområden kan kännas kalla eller varma - fast de är det inte.
Själv har jag haft en sensation som yttrade sig i att det kändes som om
det rann vatten över handleden.
Känsla av nålstick under naglarna.
Dessa känselsensationer kan liksom smärtan /
värken ha en punkt eller kärna där det är som värst och en spridning
utifrån den. |
Dessa
känselsensationer och dess utbredning följer ofta något som benämns
dermatom. Mer eller mindre avgränsade hudområden.
En duktig doktor kan genom att registrera din beskrivning av dina
hudkänselsensationer säga i vilken nivå eller vilka nivåer i
halsryggen man kan hitta påverkan. |
| |
Små och stora muskelsammandragningar |
Drabbade
muskler är de som ligger i närheten av de utsatta musklerna eller
besvärsområden. |
Läs
mer>> |
| |
Yrsel
/ balanssvårigheter |
|
Förklaringen
till detta är inte att det kan bli skador i hjärnan utan det är mer
sannolikt att det är störda nervsignaler från kroppens s.k.
gyroreceptorer. En slags känselceller som håller reda på en kroppsdels
position i förhållande till gravitationen. |
| |
Klumpighet |
Man slår i
oftare än förut. Tappar ofta saker. Svårt med pilliga saker. Jag fick
svårigheter med att skriva med en penna. |
|
| |
Tinnitus |
Inte alltid
tydligt lokaliserad till just örat utan kan finnas lite var stans inne i
huvudet. |
Det är ytterst
få doktorer som vill erkänna att det finns tinnitus som har en muskulär
orsak. Att tinnitus skulle bero på överspända muskler som fäster
främst i nacken, nära öronen och käkmuskulatur.
Vi som har denna typ av tinnitus ja vi vet ju att
det finns ett samband. Synd bara att det finns så många läkare som inte
fattat det. |
| |
Illamående |
I samband med
värk. |
Oavsett vad
doktorerna säger så kan man ha så ont så att man mår illa. Speciellt
om du har centrala osteofyter som trycker på ryggmärgen du kan då dels
få signalstörningar till magnerver (det går inte att utesluta att det
kan ske s.k. patologiskt överförda nervimpulser till Nervus Vagus.
Det kan också vara så att ett centralt tryck på ryggmärgen kan ge
felaktiga nervimpulser till muskler i nedre delen av buken. Överspända
sådana muskler kan påverka andra nervsignaler i buken och på så sätt
ge upphov till känslor av illamående.
Detta är så komplext så det är näst intill omöjligt för en läkare
att känna till hela mekanismen. Vårt nervsystem är utomordentligt
komplext och invecklat och kommunicerar inte bara utifrån och in samt inifrån
och ut. Det sker också en hel del s.k. direkta nervsignaler, t.ex. de
s.k. reflexbågarna samt även andra reflexer där ryggmärg över huvudet
taget inte är inblandad. |
| |
|
|
|
| |
Mer
ovanliga: |
|
|
| |
Sväljsvårigheter |
|
Växer s.k.
osteofyter framåt, in mot kroppen, finns risk för att det kan störa
matstrupen och därmed ge sväljsvårigheter. |
| |
Andningsproblem |
|
Vi har
nervgrenar som utgår från nackregionen och ned mot utsidorna bak på
bålen till muskler som bidrar till andningen. Vi har också nervbanor som
utgår från nackregionen vilka delvis styr diafragmans muskelarbete.
Den som har Cervikal Spinal Stenos med andningspåverkan har oftast
lättare för s.k. magandning. Detta innebär att vardaglig andning inte
behöver påverkas negativt.
Vid stress och kraftig fysisk ansträngning är det givetvis ett hinder
att inte fullt ut kunna använda bröstkorgsandning. |
| |
Urineringsproblem |
|
Det här är
ett besvär som beskriv mer när man studerar besvärsbilden vid Lumbar
Spinal Stenos. Men det finns beskrivet att detta kan uppkomma även vid
Cervikal Spinal Stenos.
Då antas en central osteofyt trycka på ryggmärgen vid den punkt där
signaler till och från (upp och ned) urinblåsa och urinvägar går. Och
då störa dessa nervsignaler. |
| |
|
|
|
| Psykiska |
Depression |
|
Givetvis
innebär kronisk smärta och andra handikappande besvär att man blir
deprimerad. Detta benämns exogen depression och innebär faktiskt att
orsaken förklaras utifrån konkreta händelser.
En annan form av depression är den endogena - inifrån kommande. Ingen
självklar orsak.
Den endogena är framgångsrik att medicinera.
Den exogena får man bäst resultat med samtalsterapi och s.k. kognitiv
terapi. Kognitiv innebär att man lär sig så mycket som möjligt om sin
kropp, sina besvär etc. Ett annat s.k. modeord för detta är cooping
(att lära sig stå ut med sina besvär, sin smärta. Det är inte
farligt.).
En del doktorer vill gärna ge en lägre dos av antidepressiva läkemedel.
Det är tveksamt om effekten är gynnsam. Det ska vägas mot en hel radda
biverkningar.
Däremot kan de antidepressiva läkemedlen ha en bromsande effekt på
nervsignaler generellt och därmed bidra till att smärtupplevelsen blir
mindre. |
| |
Koncentrationssvårigheter |
|
Att koncentrera
sig kräver energi och ett visst mått av uthållighet. Om all energi går
åt till att leva med ständig värk och smärta och andra konstiga
besvär, då blir det inte något över till uthålligheten. Det är inte
långa stunder som man kan vara koncentrerad. |
| |
Minnesstörningar |
|
Det är inte
bara det fysiska uthålligheten som drabbas. Närminnet tar också stryk.
Närminnet är beroende av koncentration och associationer. Om
koncentrationen ständigt störs av smärtimpulser och associationerna
likaså. Ja då får inte närminnet mycket data att spara. |
| |
Lättirriterad |
|
Eftersom man
vandrar omkring i vardagen, på reservkrafterna så finns inga toleranser.
Humörsvängningarna kan komma fort Väldigt jobbigt för
närstående, också. |
| |
Trötthet |
|
Att ha ständig
värk och / eller ständigt spända / ansträngda muskler är otroligt
tröttande. |
| |
Sömnstörningar |
En del kan inte
sova alls andra sover jättemycket. |
Antigen gör
värken och smärtan att man inte kan sova eller så tröttar den ut så
till den milda grad att man i princip bara sover, av utmattning. |
| |
|
|
|
| Både fysiskt
och psykiskt |
Obefintliga
s.k. marginaler. |
|
Det här
drabbar både kroppsliga funktioner och psyket.
Normalt har vi ju en överkapacitet. Vi kan lägga in en extra växel och
gå på nästan 150% av normal kapacitet.
Har du besvär orsakade av Cervikal Spinal Stenos så har du ingen
överkapacitet. Det är en jätteansträngning att korta stunder kämpa
sig upp mot 100% av en normal kapacitet.
Det kan också vara så att du kan agera upp mot 100% men bara under en
begränsad tid - sedan är det slut.
Detta besvär är nog det som omgivningen har svårast att förstå. |
| |
|
|
|
| Socialt |
Folkskygghet |
|
Det är jobbigt
att ständigt behöva förklara sig. Det syns ju inte utanpå. Och oron
gnager hela tiden där om att man kanske inte blir trodd.
Det är då lättare att säga nej tack till social samvaro. I alla fall
nya sociala kontakter.
Att man dessutom fort blir trött gör inte att man hamnar i topp på den
sociala listan.
Har man dessutom svårt för att tygla sin lättirritabilitet så blir man
ju näst intill asocial. |