| Typ |
Besvär |
Lite mer förklarat. |
Utförligare förklaring. |
| Fysiska |
Smärta / värk |
Främst
från nack- och ryggmuskler, bröstmuskler. Axlar, överarmar, underarmar,
händerna & fingrar.
Muskelsmärtan har ofta en s.k. kärna.
En punkt där det värker extra jävligt.
Inte ovanligt med ren ledsmärta.
|
En
och samma muskel kan få sina nervimpulser från olika ryggmärgsnivåer.
Och omvänt en och samma ryggmärgsnivå kan skicka nervimpulser till
olika muskler / muskeldelar.
Detta benämns som myotom.
En duktig doktor kan genom att registrera din beskrivning av smärtan
säga i vilken nivå eller i vilka nivåer i halsryggen man kan
hitta påverkan.
Det finns också något som benämns
skeleotom. Samma princip som vid myotom och dermatom. Har inte träffat
på någon som kunnat detta. Ofta räcker det ju att kunna myotom och
dermatom.
|
| |
Svaghet |
Släpphänt,
kraftlöshet |
Givetvis
kan svagheten i tråkiga fall leda till förlamningar. |
| |
Känselsensationer eller jag kallar det
nervillusioner. |
Vanligast
är rena känselbortfall och domningar / myrkrypningar. Brännande smärta
i huden. Hudområden kan kännas kalla eller varma - fast de är det inte.
Själv har jag haft en sensation som yttrade sig i att det kändes som om
det rann vatten över handleden.
Känsla av nålstick under naglarna.
Dessa känselsensationer kan liksom
smärtan / värken ha en punkt eller kärna där det är som värst och en
spridning utifrån den.
|
Dessa
känselsensationer och dess utbredning följer ofta något som benämns
dermatom. Mer eller mindre avgränsade hudområden.
En duktig doktor kan genom att registrera din beskrivning av dina
hudkänselsensationer säga i vilken nivå eller vilka nivåer i halsryggen
man kan hitta påverkan. |
| |
Små
och stora muskelsammandragningar |
Drabbade
muskler är de som ligger i närheten av de utsatta musklerna eller
besvärsområden. |
Läs mer>> |
| |
Yrsel /
balanssvårigheter |
|
Förklaringen
till detta är inte att det kan bli skador i hjärnan utan det är mer
sannolikt att det är störda nervsignaler från kroppens s.k.
gyroreceptorer. En slags känselceller som håller reda på en kroppsdels
position i förhållande till gravitationen. |
| |
Klumpighet |
Man
slår i oftare än förut. Tappar ofta saker. Svårt med pilliga saker. Jag
fick svårigheter med att skriva med en penna. |
|
| |
Tinnitus |
Inte
alltid tydligt lokaliserad till just örat utan kan finnas lite var
stans inne i huvudet. |
Det
är ytterst få doktorer som vill erkänna att det finns tinnitus som har
en muskulär orsak. Att tinnitus skulle bero på överspända muskler som
fäster främst i nacken, nära öronen och käkmuskulatur.
Vi som har denna typ av tinnitus ja
vi vet ju att det finns ett samband. Synd bara att det finns så många
läkare som inte fattat det.
|
| |
Illamående |
I
samband med värk. |
Oavsett
vad doktorerna säger så kan man ha så ont så att man mår illa.
Speciellt om du har centrala osteofyter som trycker på ryggmärgen du
kan då dels få signalstörningar till magnerver (det går inte att
utesluta att det kan ske s.k. patologiskt överförda nervimpulser till
Nervus Vagus.
Det kan också vara så att ett centralt tryck på ryggmärgen kan ge
felaktiga nervimpulser till muskler i nedre delen av buken. Överspända
sådana muskler kan påverka andra nervsignaler i buken och på så sätt ge
upphov till känslor av illamående.
Detta är så komplext så det är näst intill omöjligt för en läkare att
känna till hela mekanismen. Vårt nervsystem är utomordentligt komplext
och invecklat och kommunicerar inte bara utifrån och in samt inifrån
och ut. Det sker också en hel del s.k. direkta nervsignaler, t.ex. de
s.k. reflexbågarna samt även andra reflexer där ryggmärg över huvudet
taget inte är inblandad. |
| |
|
|
|
| |
Mer ovanliga: |
|
|
| |
Sväljsvårigheter |
|
Växer
s.k. osteofyter framåt, in mot kroppen, finns risk för att det kan
störa matstrupen och därmed ge sväljsvårigheter. |
| |
Andningsproblem |
|
Vi
har nervgrenar som utgår från nackregionen och ned mot utsidorna bak på
bålen till muskler som bidrar till andningen. Vi har också nervbanor
som utgår från nackregionen vilka delvis styr diafragmans muskelarbete.
Den som har Cervikal Spinal Stenos med andningspåverkan har oftast
lättare för s.k. magandning. Detta innebär att vardaglig andning inte
behöver påverkas negativt.
Vid stress och kraftig fysisk ansträngning är det givetvis ett hinder
att inte fullt ut kunna använda bröstkorgsandning. |
| |
Urineringsproblem |
|
Det
här är ett besvär som beskriv mer när man studerar besvärsbilden vid
Lumbar Spinal Stenos. Men det finns beskrivet att detta kan uppkomma
även vid Cervikal Spinal Stenos.
Då antas en central osteofyt trycka på ryggmärgen vid den punkt där
signaler till och från (upp och ned) urinblåsa och urinvägar går. Och
då störa dessa nervsignaler. |
| |
|
|
|
| Psykiska |
Depression |
|
Givetvis
innebär kronisk smärta och andra handikappande besvär att man blir
deprimerad. Detta benämns exogen depression och innebär faktiskt att
orsaken förklaras utifrån konkreta händelser.
En annan form av depression är den endogena - inifrån kommande. Ingen
självklar orsak.
Den endogena är framgångsrik att medicinera.
Den exogena får man bäst resultat med samtalsterapi och s.k. kognitiv
terapi. Kognitiv innebär att man lär sig så mycket som möjligt om sin
kropp, sina besvär etc. Ett annat s.k. modeord för detta är cooping
(att lära sig stå ut med sina besvär, sin smärta. Det är inte farligt.).
En del doktorer vill gärna ge en lägre dos av antidepressiva läkemedel.
Det är tveksamt om effekten är gynnsam. Det ska vägas mot en hel radda
biverkningar.
Däremot kan de antidepressiva läkemedlen ha en bromsande effekt på
nervsignaler generellt och därmed bidra till att smärtupplevelsen blir
mindre. |
| |
Koncentrationssvårigheter |
|
Att
koncentrera sig kräver energi och ett visst mått av uthållighet. Om all
energi går åt till att leva med ständig värk och smärta och andra
konstiga besvär, då blir det inte något över till uthålligheten. Det är
inte långa stunder som man kan vara koncentrerad. |
| |
Minnesstörningar |
|
Det
är inte bara det fysiska uthålligheten som drabbas. Närminnet tar också
stryk. Närminnet är beroende av koncentration och associationer. Om
koncentrationen ständigt störs av smärtimpulser och associationerna
likaså. Ja då får inte närminnet mycket data att spara. |
| |
Lättirriterad |
|
Eftersom
man vandrar omkring i vardagen, på reservkrafterna så finns inga
toleranser. Humörsvängningarna kan komma fort Väldigt jobbigt för
närstående, också. |
| |
Trötthet |
|
Att
ha ständig värk och / eller ständigt spända / ansträngda muskler är
otroligt tröttande. |
| |
Sömnstörningar |
En
del kan inte sova alls andra sover jättemycket. |
Antigen
gör värken och smärtan att man inte kan sova eller så tröttar den ut så
till den milda grad att man i princip bara sover, av utmattning. |
| |
|
|
|
| Både
fysiskt och psykiskt |
Obefintliga s.k. marginaler. |
|
Det
här drabbar både kroppsliga funktioner och psyket.
Normalt har vi ju en överkapacitet. Vi kan lägga in en extra växel och
gå på nästan 150% av normal kapacitet.
Har du besvär orsakade av Cervikal Spinal Stenos så har du ingen
överkapacitet. Det är en jätteansträngning att korta stunder kämpa sig
upp mot 100% av en normal kapacitet.
Det kan också vara så att du kan agera upp mot 100% men bara under en
begränsad tid - sedan är det slut.
Detta besvär är nog det som omgivningen har svårast att förstå. |
| |
|
|
|
| Socialt |
Folkskygghet |
|
Det
är jobbigt att ständigt behöva förklara sig. Det syns ju inte utanpå.
Och oron gnager hela tiden där om att man kanske inte blir trodd.
Det är då lättare att säga nej tack till social samvaro. I alla fall
nya sociala kontakter.
Att man dessutom fort blir trött gör inte att man hamnar i topp på den
sociala listan.
Har man dessutom svårt för att tygla sin lättirritabilitet så blir man
ju näst intill asocial. |